Kaffe?
Du har säkert fått denna enkla fråga tusentals gånger och då naturligtvis svarat lika många gånger. Denna genialiska fråga är förmodligen en av de kortaste frågor man kan ställa som är helt begriplig för alla inblandande.
Det fina i kråksången är att det räcker med att svara ännu kortare.
”Ja” eller nej”.
De finns visserligen de som svarar ”en halv kopp” också. Det är oftast den osäkra typen som tycker att det är ofint att tacka nej men samtidigt vill vara någon till lags.
Sedan finns det även de som måste förklara varför de tackar nej till en rykande färsk kopp kaffe. Den så kallade ”Nej tack, jag drack en kopp i morse”-typen.
Då tar vi det en gång till.
Ett klart och tydligt ”nej” är allt som behövs om man vill avstå. Det betyder sannolik att man har druckit sitt kaffe för dagen eller kvällen eller att man helt sonika inte dricker kaffe. För frågeställaren kvittar det. För allt man vill veta är om man ska hälla upp en kopp eller inte.
Det underbara med den korta frågan om ”kaffe” är att det inte spelar någon roll om du inte känner personen sedan tidigare eller inte. Det kan handla om en nervös anställningsintervju, första koppen hos nya svärföräldrarna eller under en nervös väntan på BB.
Blir du bjuden på en kopp kaffe tackar du ”ja” eller ”nej”. Just där är det inte läge att nervöst reda ut ditt förhållande till den bruna drycken.
Men när du väl fått ditt kaffe är det fritt fram att improvisera. Då kan man göra som farsan gjorde. Han drack ofta sitt kaffe på fat, tog en sockerbiten mellan tänderna medan han balanserade fatet på sina fingrar och samtidigt blåste små vågor som inte tog sig över kanten.
Sedan är det bara att vänta och se om man får jobbet, får gå till altaret eller om det blev en pojke eller flicka.
