Is i magen och enighet behövs för att ta Finströms kommun ur den ekonomiska rävsaxen. En överstor skuldbörda är inget bra arv till kommande generationer.
Finströms kommun är i en ekonomisk rävsax. Det lyser illrött om sista raden i årets budget och i ekonomiplanen för de kommande åren, kommunen väntas gå 134.722 euro på minus i år, 119.634 euro nästa år och 173.868 euro år 2010.

Ingen sticker under stol med att orsaken till detta är ett alltför optimistiskt investeringsprogram de senaste åren. Bygget av Källbo skola, simhallen samt hyreshus har urholkat kommunens ekonomi. Man har inte bara skrapat på kistbotten utan klöst sig rakt igenom.
En kommun som tidigare kunde stoltsera med att ligga bland dem med lägsta skatteprocenten har på några år hamnat i listans andra ände. I dag uttaxerar Finström ett "skattöre" på 18,50.

Eftersom inflödet av skattören totalt ökar beror läget inte på svagt skatteunderlag. Även befolkningen ökar så det är inte heller där skon klämmer, utan kostymen har helt enkelt blivit för stor.
Konkret har man en för stor lånebörda, som slukar för stor del av kakan i form av räntor och amorteringar.
Enligt Finlands kommunförbunds statistik för 2006 är Finström på en föga hedrande tredje plats i skuldbörda per invånare bland hela Finlands 432 kommuner. Där är Geta för övrigt tionde, så den ibland omtalade sammanslagningen löser inga problem.
Ur denna rävsax är det inte lätt att ta sig på några års sikt. Situationen blir inte bättre av att fler investeringar knackar allt ihärdigare på dörren.
Godby behöver nytt daghem, åldringsvården i Rosengård måste byggas ut och sist men inte minst är det dags för nya åtgärder på skolfronten.

Det här innebär att driften får allt mindre svängrum. De stora kostnaderna finns i socialvården och skolan, båda i hög grad lagbundna verksamheter utan prutmån.
Utgifterna för övrig verksamhet är egentligen bara en spottstyver, utan större marginaler att skära i.
Det gäller att finna andra vägar att få budgeten i balans för att småningom gå på plus. Taket för att höja skatten är i praktiken nått. Att låna för driften känns inte som rätt väg.

Landskapets roll är viktig. Inte som akutläkare, även om Finström i fjol fick 400.000 i extra stöd till kommuner med ekonomiska svårigheter.
Nya landskapsandelssystemet utvärderas småningom, och från kommunalt håll efterlyses också egen åländskt anpassad lagstiftning om kommunalskatten.
Värt att utnyttja är de 55 procent
som landskapet står för av kalkylerade 2.845.000 euro om dagisbygget inleds i år. I annat fall får Finström hosta upp allt själv.

En tidigare fastslagen målsättning är likvärdiga skolor i Godby och Pålsböle. Men det visar sig att stora och dyra satsningar krävs i Pålsböle om målet ska nås.
Nu snabbutreds om alla elever i årskurs 1-6 får plats i Källbo skola utan mer omfattande åtgärder. En tanke som redan fått mothugg från lärarhåll, då man med fog anser att det går ut över undervisningens kvalitet.
Att pruta på skola och dagvård ger fel signaler om man vill ses som framtidskommun. Barnen är framtiden. Men samtidigt är det de som, i takt med att de växer upp, får ärva kommunens skuldbörda.
Nu krävs is i magen och samstämmighet i kommunen för att finna realistiska lösningar på längre sikt. Med dagens ekonomiska realiteter är man inte betjänt av en ny upprivande skoldebatt lik den kring Emkarby skola för några år sedan.
Samtidigt är det ett faktum att Pålsböleregionen på kort tid förlorat såväl kommunkansliet som sin lokala butik. Skolan kan kännas som sista spiken.

Ålandstidningen