Bankerna har varit vinnare i takt med att räntorna rört sig uppåt och egentligen sedan de första kvartalsrapporterna lämnades förra våren har röster höjts mot de stigande vinsterna, särskilt eftersom många för närvarande har det tufft ute i samhället. Framför allt i Sverige har bankernas vinster stuckit många i ögonen, där storbankernas samlade aktieutdelningar senare i vår bedöms landa kring 90 miljarder kronor, en ökning med 24 procent jämfört med året före.

Även Ålandsbanken redovisade förra veckan en kraftig vinstökning, och förslaget inför stämman senare i vår är en rekordutdelning på totalt 40,6 miljoner euro.

Finansexperten Stefan Törnqvist har följt med debatten men konstaterar att den inte fått särskilt stort fäste i Finland.

– Jag har inte sett någon större diskussion här. Här talar man mer om elpriserna och Ryssland. Bankerna har fått vara i fred och vi har egentligen inte heller så väldigt många banker i Finland. Banker är mycket större för svenskarna.

”Väldigt enkelt”

Så hur har då bankerna kunnat tjäna rekordmycket medan stora delar av samhället i övrigt befunnit sig i kris.

– Räntenivån. Räntorna har stigit och alla som har ett konto på en bank vet att man inte får någon ränta. Så det är väldigt enkelt. Om banken får billig inlåning och marknadspris på utlåningen, genom till exempel bostadslån, så blir det ett jäkla räntenetto.

Stefan Törnqvist lyfter också många börsindex under det senaste året varit uppe på all time high.

– Arvodena på förvaltningssidan har också varit jättestora.

Finns det någon fog för frustrationen ute bland folk?

– Nå, det är ju helt frivilligt att ha pengar på en bank. Men bankerna här konkurrerar inte om inlåningen på samma sätt som till exempel banker i USA. Där får man nog marknadsränta på sina pengar.

Han menar att tio år av låga räntor medfört att folk glömt bort att konkurrensutsätta sina depositioner.

– Förr i tiden var det aldrig snack om att ha pengar någonstans utan att få ränta, men efter tio år med noll och negativ ränta så har folk blivit bekväma med att inte behöva betala för sina konton. Man borde alltid konkurrensutsätta sina pengar.

En mekanism

I debatten i flera europeiska länder har allt från röster om extraskatter på överstora vinster till uppmaningar om högre räntor på brukskonton hörts. När det gäller det första säger Stefan Törnqvist att det inte vore rimligt.

– Däremot borde det finnas mekanismer som gör att banker som går dåligt kan falla. Det är fel att banker kan ta en massa risker och om allt går rätt blir aktieägarna och ledningen rik, och går det åt skogen så får skattebetalarna stå för notan.

Ser vi framåt tror Stefan Törnqvist ändå att läget kommer att svänga.

– Räntorna är på väg neråt och om konsumenterna blir bättre på att konkurrensutsätta kan vi få se ett annat läge framöver. Nu har deponenterna sovit medan räntorna stigit men framöver kanske de är på tårna samtidigt som räntorna går ner.