Landskapsregeringen, Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) och Ålands polismyndighet diskuterade situationen inför årsskiftet vid ett möte på torsdagen.
– Det här är en finsk behörighet och deras ansvar. Det är jättesvårt för oss att hitta lösningar när vi inte får någon hjälp av dem. Vi är hopplöst ensamma med att försöka hitta en lösning och vi har vänt oss till alla vi kan. Men vi får ingen respons, säger social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ).
Landskapsregeringen har vänt sig till det ansvariga ministeriet, till justitiekanslern (JK) och till statsministern för att få vägledning och råd.
– Men vi har inte fått särskilt mycket respons. Vi väntar fortfarande på svaret från JK.
Individuella lösningar
I brist på juridiska lösningar har man nu behövt skifta fokus.
– Vi arbetar praktiskt, som man gör på Åland, och försöker hitta andra lösningar, säger Annette Holmberg-Jansson.
Det blir fråga om individuella lösningar, det vill säga om beslut som fattas i varje enskilt fall.
– Men det är inte så det ska fungera i vården.
Problemet som uppstår vid årsskiftet, när Finland övergår till så kallade välfärdsområden som organisatorisk modell för social- och hälsovården, är att det i flera lagar står att vissa typer av beslut ska fattas av läkare som är anställda vid ett välfärdsområde.
ÅHS-läkarna är inte anställda vid något välfärdsområde och kommer inte att ha något bemyndigande i lag för att besluta om exempelvis psykiatrisk vård oberoende av en persons vilja eller undersökningar och utredningar av barn under 16 år som misstänks ha utsatts för sexual- och misshandelsbrott.
Ett annat problem är att åländska poliser inte längre kommer att ha en laglig grund för att ge ÅHS handräckning i de fall där personer som behöver omhändertas, är våldsam eller på grund av annan orsak motsätter sig det.
– Endast läkare som är anställda av ett välfärdsområde har rätt att begära handräckning av polisen, säger Annette Holmberg-Jansson.
Alla får vård
Både inom ÅHS och polisen tittar man nu på hur det här kan lösas genom samarbeten, säger hon. I praktiken genom samarbete med ett välfärdsområde för att hitta en tillfällig lösning på hur en läkare vid ÅHS kan göra ett lagligt beslut
– Alla får den vård de behöver. Det är juridiskt och praktiskt som de här frågorna finns och det är dem man jobbar med för att hitta lösningar.
Är det alltså i första hand läkare som kommer i kläm, när de kan behöva fatta beslut utan att det finns en laglig grund för det?
– Ja, och vi från landskapsregeringen kan inte vara nöjda med att de som fattar sådana här beslut inte vet till hundra procent att de har rätt att göra det, säger Annette Holmberg-Jansson.