Personalen i Godby högstadieskolas kök började arbeta med hållbarhet för cirka tre år sedan, säger bespisningsansvariga Tobias Braun.

– Vi började med att sortera ut kemikalier för att inte utsättas för dem, säger han.

Sedan följde bland annat koldioxidberäkningar och en gradvis övergång till fler axganska råvaror, det vill säga mat som producerats på Åland. Man försöker även välja ekologiska produkter i stor utsträckning.

– Vi började söka oss fram till olika aktörer på marknaden.

Köper in helt ekologiskt djur

Personalen har gjort studiebesök till flera gårdar och byggt upp ett eget kontaktnät av leverantörer.

– Vi pratar med producenterna direkt. Då får vi tillgång till hela deras utbud och leveranstiderna blir mycket kortare. Det blir även billigare, och så får producenten hela summan, säger Tobias Braun.

Med lokala produkter handlar mycket om att följa säsongen och att frysa in sådant som man inte kan få tag på året runt. I GHS-köket har man bland annat åländskt odlad dill, chili och spenat i frysen. I kylarna finns stora mängder åländska rotsaker, grönsaker, mejeriprodukter, gryn och annat.

Allt nötkött som används i bespisningen är också från Åland.

– Vi köper in ett helt ekologiskt djur. Det räcker två till tre månader, beroende på storleken, säger Tobias Braun.

Nötköttet används främst till färs och grytbitar.

– Då får vi ett ganska bra kilopris för garanterat ekologiskt kött från Åland.

Behöver ni arbeta mer när ni ska ta hand om råvarorna?

– Jag tror inte att det blir mer jobb. Det finns ändå alltid någonting att ta hand om.

– Vi gör mycket själva för att spara pengar. Om vi till exempel skulle köpa rödbetsbiffar kostar det 500 euro. Gör vi dem själva kostar det 250 euro, och då är de åländska, ekologiska, utan e-ämnen och godare.

Vill ha vitt ris

Mycket är axganskt, men inga rätter är uteslutna på menyn. Det kan även vara svårt att få rätter att bli helt och hållet axganska. Man serverar till exempel fortfarande kyckling och griskött som inte är från Åland ibland.

– Barnen vill ha schnitzel. Vi har ett måltidsråd tillsammans med eleverna, och då har de åsikter, säger Tobias Braun.

Så vad tycker eleverna om maten?

– Jag hör väldigt lite negativt. De kan tycka att de får för mycket ekologiskt fullkornsris. De vill hellre ha vitt ris.

Ett tag försökte man göra eget blandsmör. Det slutade man med efter någon vecka.

– Barnen tyckte inte om det.

Känner stolthet

Ålandstidningen träffar kökspersonalen fredagen före lilla jul. Då har man serverat risgrynsgröt.

– Sådant ska man inte rucka på.

Det finns flera fördelar med de lokala produkterna, tycker Tobias Braun. De har inte transporterats lika långt och är förpackade i mindre material.

– Det blir också en förbättring av kvaliteten på råvarorna.

Skolköket använder den budget man har, och den har inte utökats i och med övergången till mer åländska råvaror.

– Vårt mål är att klara budgeten. Vi har haft en dålig planering både om vi får pengar kvar eller går över budgeten.

Allt blir inte heller dyrare med lokala råvaror.

– I år ska vi i stället för vanlig glögg laga äppelglögg. Den blir billigare.

Dietkock Emma Kraufvelin är mycket nöjd med den axganska inriktningen.

– Jag känner mer stolthet. Vi lär känna odlarna och får en personlig kontakt med alla. Då vill vi också ta hand om deras fina råvaror på ett bättre sätt, säger hon.