Oskar Berndtsson, före detta representant för NJL och EW Finland, svarar på frågorna via mejl och senare på kompletterande följdfrågor via telefon.

Vad innebär det att NJL och EW Finland inte kan uppfylla sina förpliktelser?

– Med det menar man att man inte kan leverera den service, krav och förpliktelser som krävs i avtalen med kunderna.

Vad beror problemen på, lade man för låga anbud?

– Problemen var finansiella. Operativt fungerade verksamheten nöjaktigt.

På följdfrågor om vad de finansiella problemen beror på vill han inte utveckla svaret.

– Jag kan inte svara på den frågan.

Hur länge har problemen funnits och hade man varnat LR om dem förut?

– Vad jag känner till har det varit kämpigt sedan vintern.

– Det har varit regelbundna avtalsmöten ända fram till slutet. Jag skulle säga att LR har gjort uppföljningen helt korrekt och de har fått svar på sina frågor i den ordning de ska få.

Hade du eller någon annan kunnat göra något annorlunda, och i så fall vad? Vem bär ansvaret?

– Bolaget har gjort det bästa man kunnat med de resurser som funnits. I sista hand är det alltid ett aktiebolags styrelse som bär ansvar. Men det gynnar ingen att försöka peka ut någon.

– NJL har i cirka tio år levererat en skärgårdstrafik som för det mesta fungerat, och det har varit mycket billigt för LR. Fartygen blev under de första åren rejält underhållna på NJL:s bekostnad, och efter det så har man följt underhållsprogram – ibland bättre och ibland sämre. Men fartygen är i helt bra skick, där har LR skött sitt arbete mycket väl i att följa upp.

Tycker du att LR bär något ansvar gällande upphandlingen?

– Lagen om offentliga upphandlingar är mycket knepig. Jag tycker att LR:s upphandlingsmodell för det mesta varit bra, för det har möjliggjort konkurrens. Speciellt på de rutter där LR står som ägare för fartygen. De senaste upphandlingarna av rutter, där entreprenören ska handha egna fartyg, har inte lyckats lika bra. Jag tycker inte att tjänstemännen har gjort fel under upphandlingarna eller kontraktens gång, tvärtom är den avdelningen särdeles sakkunniga i mitt tycke.

Han menar att en utmaning är den politiska styrningen av trafiken, där man väljer en kurs i ett par år men att vinden sedan vänder.

– Det kan åstadkomma att långsiktiga entreprenörer väljer att inte ställa upp.

– Ifall inte skattebetalarna vill betala dubbelt upp för skärgårdstrafiken, alternativt lägga ner trafiken helt, så var privatiseringen helt rätt beslut. Det billigaste sättet att upprätthålla en fungerande skärgårdstrafik är att LR investerar i fartygen och lägger ut driften på entreprenad, men så att man håller kvar det tekniska kunnandet inom LR:s avdelningar.

Har du haft stöd från styrelsen? Hur stort är deras ansvar?

– Som anställd har jag gjort mitt bästa. Ett aktiebolags styrelse ansvarar för bolagets verksamhet. Jag är övertygad att styrelsen gjort allt den kunnat.

Oskar Berndtsson arbetar inte längre för bolagen, och kan därför inte svara på vad som händer med dem nu. Han menar att det är tråkigt att det blev som det blev.

– Det känns ledsamt och jag sympatiserar med de som blivit utan arbete och betalning. Jag blir företagare och börjar bygga upp något eget. Även om det känns jättetungt just nu, så ser jag positivt på framtiden.