Efter ett börsår med kraftiga uppgångar har 2022 börjat betydligt mer osäkert. Både Helsingfors- och Stockholmsbörsen backade i januari med mer än fem procent, och i USA har de stora indexen haft samma utveckling.
– 2021 var ett riktigt bra börsår. På de nordiska marknaderna såg vi uppgångar på 30 procent och det är en jättebra avkastning. Men nu har vi ett osäkrare läge som är orsakat av bland annat Ukrainakonflikten och de höga energipriserna, säger Hans Christensen.
En annan orsak är att marknadens ränteförväntningar förändrats. Tidigare trodde man på stigande räntor om två, tre år.
– Men nu lär det bli räntehöjningar redan i år, lite beroende på om man pratar om Europa eller USA.
60 punkter
I USA har Federal Reserve flaggat för åtminstone tre höjningar av styrräntan. I Europa har redan Norge och Storbritannien höjt styrräntan, och flera länder väntas gå samma väg i år.
Bland de långa marknadsräntorna har förväntningar redan börjat visa sig. Den tyska tioåriga obligationsräntan har till exempel gått upp med mer än 0,5 procentenheter sedan december.
– De långa räntorna är fortfarande låga, men procentuellt har ökningen varit stor, säger Hans Christensen.
De långa räntorna påverkas mer av marknadens förväntningar och kreditrisker, medan de korta räntorna i högre utsträckning styrs av styrräntan och bankernas aktivitet.
De vanligaste bolåneräntorna på Ålandsbanken är i dag tre och tolv månaders euribor.
– Förväntningarna på framtida euriborräntorna har börjat flytta på sig men de är i nuläget fortfarande negativa.
Marknaden har förväntningar att de ska bli positiva mot slutet av året.
Kommer höjas
Än så länge har ränteläget alltså inte börjat påverka de åländska hushållen nämnvärt.
– Man kan nog räkna med svagt stigande kurvor på euriborräntorna, perioden med extremt låga räntor börjar lida mot sitt slut. Men takten framåt är svår att förutse.
Redan nu har man på Ålandsbanken sett en ökning av kunder som på olika sätt utreder ränteskydd.
– Om det rörliga priset hoppar till kan det vara en fördel att ha en fast ränta. Då vet man vad man ska betala.
Han jämför bolåneräntan med diskussionen om elpriset som pågått i Sverige under vintern.
– Om man har ett rörligt elpris är det onödigt att vara förvånad när det stiger. Samma sak är det med ränta. Det är klart det är trevligt när det är billigt, men det kan också bli dyrt. Och när vi nu haft låga räntor under lång tid är det lätt att glömma hur det var förut. Det finns både för- och nackdelar med fast ränta.
Vilka marginaler
Samtidigt vill Hans Christensen inte ropa till om att alla bör ränteskydda sina lån, sist och slutligen handlar det om en egen bedömning utgående från de marginaler man har i sin ekonomi.
– Det är inte så att man måste springa till banken och binda sin ränta, man jag tycker att man ska vara medveten om att det håller på och sker en prisförändring. Perioden med de extremt låga räntorna är på väg mot ett slut, men varken vi eller någon annan vet var det stannar.
För den som tror på stigande räntor kan det dessutom vara en idé att hellre agera för tidigt än för sent eftersom de långa räntorna är känsligare för förändringar i förväntningarna.
Villiga att satsa
De åländska bostadshushållens sammanlagda skulder uppgick 2020 till drygt en miljard euro, nästan fyra gånger så mycket som femton år tidigare. Hans Christensen säger att ålänningarna genomgående är villiga att satsa mycket på bostäder och konsumtion.
– Sedan om man är högt belånad eller inte är väldigt individuellt. Då måste man titta på skillnaden mellan tillgångar och skulder. Jag skulle säga att ålänningarna generellt har det bra ekonomiskt ställt, det är väldigt få som har problem med att betala sina lån.
Under inledningen av pandemin ökade antalet kunder som ansökte om tillfällig amorteringsfrihet.
– Det är tillbaka på normala nivåer. Det var många som drabbades av pandemin och som ansökte om amorteringsfrihet som en säkerhetsåtgärd, eftersom man inte visste hur situationen skulle utveckla sig. Men det var väldigt få som hamnade i direkta problem.
Samtidigt är det troligt ålänningarna under 2022 får räkna med mindre pengar i plånboken.
– Köpkraften lär ha en negativ utveckling med stigande räntor och energipriser och en hög inflation.
Faller tillbaka
Ålandsbankens huvudscenario så här långt in i rapportperioden är att bolagen mår bra och lever upp till sina förväntningar.
– Vi är inte oroliga över bolagen i sig. Den stora oron är vad som händer i Ukraina och om centralbankerna lyckas hantera inflationen i lagom takt, eller om man höjer räntorna i för snabb eller långsam takt. Högre räntor är ett sundhetstecken men det behöver ske i lagom takt. Sedan har vi inflationen, är den tillfällig eller får vi se en längre period med hög inflation? Vi tror att den är kortvarig och att den sjunker tillbaka redan i år.
Sammantaget ser man därför positivt på det kommande börsåret.
– Vi är optimistiska inför börsåret 2022. Men om det kommer en skakig period är det stor skillnad på vilka bolag man har. Vi tror på bolagen som just nu inte är orimligt högt värderade och som har ett stabilt kassaflöde och bra balansräkning.
