Det finsk-svenska försvarssamarbetet diskuterades nyligen vid kulturcentret Hanaholmens årliga försvarsseminarium i Helsingfors.
Bland programpunkterna fanns en expertpanel som analyserade det finsk-svenska försvarssamarbetet.
Charly Salonius-Pasternak, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, tog upp Ålands roll i det finsk-svenska försvarssamarbetet:
– Finland och Sverige har ett gemensamt problem. Det gäller en grupp bångstyriga historielösa människor på Åland. Där finns beslutsfattare som gärna åtnjuter Finlands skydd, men som glatt stoltserar med att bjuda in ryska spionskepp och klagar i högan sky då finska marinen ens lite närmar sig gränsen till Öriket. Jag förstår inte varför Sverige och svenska beslutsfattare accepterar att det ska vara på det här sättet, säger han enligt Hufvudstadsbladet.
Föråldrad tanke
– Tänk på att ert grannland inte fullständigt kan förbereda sig på att försvara Åland. Inget annat land i världen skulle acceptera något så fånigt. Finland och Sverige borde tillsammans sätta press på Åland för att öka de gemensamma möjligheterna att försvara de två länderna, säger Charly Salonius-Pasternak.
Ålandstidningen ringde upp honom för att höra mer om hans resonemang.
Vad menar du med historielöshet?
– När det gäller Åland och försvaret få jag alltid höra ramsor om historien. Problemet är att man anser att bara för att man gjorde på ett visst sätt förr så ska man göra det nu. När tanken om Ålandslösningen uppstod såg världen helt annorlunda ut. Finland och Sverige stod på olika sidor, det var en annan epok. Nu måste vi titta framåt.
Inget för krigstider
Hur är det med dina egna kunskaper i historia?
– Jag känner till de där avtalen och de skyddar i fredstid, men med facit i hand så är det flera som vill till öarna när det blir krig. Det handlar om att tänka på hela Finlands försvar. Jag vet inga historiska exempel i länder som nu existerar där man tar ansvar för att försvara ett område, men binder sig till att inte kunna förbereda sig.
Men Ålands status baseras på internationella konventioner och signatärmakternas roll?
– Om ett militärfartyg stannar lite för länge eller kör in på åländska vatten så är det ingen annan som bryr sig. Inte reagerar svenskarna ifall de ser två eller tre fartyg från finländska marinen i den åländska skärgården. Ska vi verkligen lyssna på Ryssland som invaderat två grannländer? Deras åsikt har nog ganska låg relevans.
”Absurda villkor”
Flottbesöken regleras ju av en policy och praxis?
– Precis, varför behövs det ens något sådant? Det är absurt att finska fartyg ses som en fiende på territoriet och att besök kräver en överenskommelse med de lokala myndigheterna. Det borde räcka med en anmälan. Problemet är att världsbilden är föråldrad och det äventyrar hur man kan försvara Finland.
Charly Salonius-Pasternak påpekar att han inte klagar på självstyrelsen grunder, men anser att ålänningar borde göra värnplikten.
– Världen är full av särställningar, men de gör inte så stor skillnad på säkerheten. I den situation som nu råder borde man fundera på om vi ska ändra på något.
