Allt fler larmrapporter kommer om ungas psykiska ohälsa. En av de senaste är Ungdomsbarometern som kom i höstas och som visade att särskilt åländska ungdomar mår dåligt. Det här är den första artikeln i en serie där Ålandstidningen belyser ämnet. Har du tips vad vi borde skriva om framöver? Hör av dig till nyheter@alandstidningen.ax.

– Vi hjälper den unga att komma vidare i sysselsättning och här övar man inför arbets- och vuxenlivet. Vi tränar vi på att vara i grupp, att bygga upp självkänslan och att skapa fungerande rutiner. Vi kan erbjuda den unga tid och bygger gradvis upp ett förtroende, säger Ung Resurs verksamhetsledare Thomas Mattsson.

Ungdomslotsarna har sin verksamhet inom ramarna för Boost och Ung Resurs och de träffar kring 100 unika ungdomar per år. Ensamhet bland de unga är något som de ser mycket av.

– Det är helt otroligt vad ensamma en del unga är. De har kanske trillat ur skolan, saknar kompisrelationer och bor själva. En del unga saknar även stöd hemifrån och man saknar helt enkelt meningsfulla relationer, säger ungdomslots Janette Ekström.

Inom ramen för ensamhet ryms också social fobi och ångest in. Ibland är det svårt att avgöra vad som kom först, hönan eller ägget.

– Att inte klara av att gå i skola ger upphov till dåligt mående men det kanske också kan vara tvärtom, att det dåliga måendet gör att man inte klarar av skolan. Ibland kan det finnas någon diagnos i botten, säger Janette Ekström.

Prestationskrav och jämförelser

Att jämföra sig med andra kan också vara en källa till dåligt mående.

– Alla kanske inte lika lätt är med på det här tåget att skaffa partner, ordna eget boende och så vidare. Vissa har inte heller grundläggande kunskap i hur man lever ensam, alltså hur man sköter ett hem med att tvätta, handla och laga mat. Sånt lägger vi också in i vårt schema här på Boost, säger Thomas Mattsson.

När den unga ska ut på arbetsmarknaden finns en hel del moment som kan skapa ångest, stress och dåligt mående.

– Här vill jag vara extremt tydlig till de åländska arbetsgivarna. Hör av er till alla, även till dem som inte får jobb. Det här kan åländska arbetsgivare bli mycket bättre på. De unga känner sig lätt oviktiga och bortvalda och får man inte ens ett brev där man tackar för visat intresse blir det ännu värre, säger Thomas Mattsson.

Thomas Mattsson säger att unga skulle må bra av att ha en röd tråd i sitt liv, en väg att följa.

– I dag är möjligheterna så oändliga. Man matas med att man kan göra vad man vill och redan i nian ska man välja någon form av väg. Det kan skapa osäkerhet och stress. För många är det svårt att staka ut en riktning och det kan bli ett frö till dåligt mående.

– Å andra sidan skulle jag säga att många unga inte upplever att de har alla de här tusentals möjligheterna det talas om, säger Janette Ekström.

Ungdomsmottagning dröjer

Det råder inte något tvivel om att pandemin har inverkat negativt på de ungas mående.

– För vår del var det en katastrof att inte få träffa våra ungdomar. Vi tappade en hel del unga och vissa har vi fått kontakt med igen men inte alla. Ändå var vi i tät kontakt med myndigheterna hela tiden som gav tips om hur vi kunde göra för att mötas på ett säkert sätt, säger Thomas Mattsson.

Både han och Janette Ekström poängterar att det är viktigt att skilja på dåligt mående och psykisk ohälsa.

– Dåligt mående hör helt enkelt till ibland i alla människors liv. Men man behöver inte klara av dåligt mående utan stöd och som det är i dag saknar många det stödet. Det är otroligt viktigt att sätta in stöd innan det utvecklas till psykisk ohälsa, säger Janette Ekström.

– Vi ser ett behov av stöd för unga som mår dåligt som gått ut grundskolan men inte fyllt 18 år. Här skulle det behövas mer förebyggande arbete, till exempel genom en ungdomsmottagning som kunde möta ungdomar med dåligt mående innan det kanske utvecklas till psykisk ohälsa, säger Thomas Mattsson.