I Sverige spår finansminister Mikael Damberg (S) att landet är på väg in i en lågkonjunktur, räntorna är på väg upp och Rysslands krig i Ukraina skakar fortfarande en redan pandemiskakig världsekonomi med både bränsle- och elpriskriser.

I det läget har finansminister Roger Höglund och hans avdelning i landskapsregeringen (LR) påbörjat arbetet med att ta fram nästa års budget för landskapet Åland.

– Det är en lång och intensiv process som börjar redan i morgon (läs: i dag) med politiska diskussioner i LR. Sedan kommer materialet från avdelningarna och myndigheterna in i mitten av september och därefter börjar arbetet på riktigt, säger finansministern.

Går inte ihop

Förra veckan mötte LR:s C-ministrar partiets lagtingsgrupp för att dra upp riktlinjerna inför höstens arbete. Bland annat skriver lagtingsgruppen att ”Ålands budget får inte bara handla om att skära ner och spara”. Samtidigt konstaterar man också att ”Inför höstens budgetprocess påminner gruppen om vikten av att nå en hållbar ekonomi där utgifterna långsiktigt måste balanseras mot intäkterna”.

Det känns inte riktigt som att de båda ståndpunkterna går helt ihop?

– Det går inte helt ihop, de håller inte riktigt varandra i handen på det viset. Nu ska vi inte föregripa budgetprocessen, men alla är medvetna om det kostnadstryck som finns på ålänningarna framför allt på bränsle och el. Det medför problem för våra invånare, säger Roger Höglund, och fortsätter:

– Sedan har vi också en skyldighet att hålla budgeten så vettig som möjligt. Det är en balansgång. När processen börjar på allvar och man får lite koll på allas tankar så kan man skapa sig en bild av helheten. Men i nuläget är det för tidigt.

Den budget som ska tas fram i höst är också den sista före nästa års lagtingsval. Blir det din uppgift att som finansminister vara den tråkiga som drar i bromsen när andra vill satsa?

– Jag har hört talats om det där, men har aldrig själv varit med om att ta fram en valbudget. Men för mig är det en budget som ska följa samma riktlinjer som budgetar haft tidigare. Vi ska inte starta nya kostnadsdrivande projekt utan vi ska ha en återhållsamhet där vi samtidigt ser till att de behövande får den hjälp de behöver.

Vilket resultat tror du att budgeten landar i?

– Det är ett osäkert läge, så det är för tidigt att säga. Jag får återkomma om det, säger Roger Höglund.

Glädjande för finansministern är att likviditeten för landskapet fortfarande är någorlunda stabil.

– Jag följer ivrigt med den och får en rapport varannan vecka. Allmänt kan man säga att likviditeten pendlar mellan 35 och 50 miljoner euro, och då räknar vi in Fastighetsverket och ÅHS som ju är landskapsverksamheter.

Så banklån är inte aktuella ännu?

– Banken ligger fortfarande en bit bort. För ett landskap är en likviditet runt 40 miljoner inte väldigt mycket pengar, men en hyfsad buffert har vi, säger Höglund.

Ny tilläggsbudget

Under september arbetar finansavdelningen också med årets tredje tilläggsbudget. Som Ålandstidningen tidigare skrivit har bland annat landskapets bunkerkostnader i skärgårdstrafiken stigit kraftigt och där behövs mer pengar.

– Till TB3 får vi in materialet i slutet av veckan, och sedan blir det en politisk process nästa vecka.

Finns det andra stora delar i tilläggsbudgeten än bunkerkostnaderna?

– Gruppen som jobbar med översynen av landskapsandelssystemet jobbar som bäst med det. Det står i uppdraget att de ska komma med en delrapport inför kommande tilläggsbudget så det kommer alldeles säkert med något om andelarna.

I den andra tilläggsbudgeten lovade LR att landskapsandelarna ska höjas med två miljoner euro. Gäller det fortfarande?

– Det är inte klart innan delrapporten från arbetsgruppen har kommit och den har processats politiskt. Men det sades tydligt att det var minst två miljoner och det står också i projektdirektivet. Så det är utgångsläget, men inget är bestämt innan det är bestämt.

Vill du att lagtinget ska få TB3 innan man går på uppehåll i oktober?

– Det är målsättningen, säger Roger Höglund.