Den senaste tiden har kommunernas finansiering gång på gång aktualiserats i den offentliga debatten, inte minst med tanke på att den nya kriskommunlagen nu är ute på remiss. I samband med kommunens budgetbehandling för 2022 bestämde sig Jomala för att djupdyka i siffrorna och analysera läget inför framtiden.

Kommunstyrelsens ordförande Jörgen Strand (MSÅ) säger att antalet kommuninvånare nästan fördubblats i Jomala sedan 1990-talet, och att systemen inte är byggda för en så stor tillväxt. Intäkterna, det vill säga skatter och landskapsandelar för en ny familj i Jomala understiger i dag vida produktionskostnaderna för den service familjen behöver.

– Vi har ställt oss frågan ”ska vi fortsätta växa eller ska vi inte?”. Tittar man – med de system som finns och med den stora tillväxt vi har just nu – på vad som skulle vara bäst för Jomalaborna så skulle det vara att strypa tillväxten. Det är vi inte är sugna på och det skulle i grunden inte heller vara klokt för den åländska ekonomin. Men vi måste lösa de olika problem som finns, säger Jörgen Strand.

Landskapsandelar

Kommundirektör Christian Dreyer har analyserat landskapsandelssystemet, och vad det innebär för Jomalas del. Syftet med landskapsandelarna är att utjämna kommunernas verksamhetsförutsättningar.

– Inkomsterna utjämnar man genom att ge skattekomplettering till kommuner med mindre stark skatt, och ju lägre skattekraft desto mer skattekomplettering får man. För kostnaderna får man mer ersättning av landskapsandelarna om man, som till exempel i skärgården, antas ha dyrare serviceproduktion.

Här ser man från Jomalas sida en snedvridning och den största boven i dramat är, säger Christian Dreyer, landskapsandelen för skolan, där den genomsnittliga ersättningen per elev skiljer sig mycket åt. De första 40 eleverna i en kommun ger 5.500 euro per elev. Sedan sjunker ersättningarna och efter elev nummer 150 ges endast 300 euro per elev i ersättning.

– I det här systemet tänker man att ju större skola desto billigare blir driften per elev. Men det är inte utrett hur mycket billigare en skola blir av stordrift, och inte heller hur många elever man behöver ha för att göra stordrift. Dessutom tar landskapsandelarna inte hänsyn till att de flesta mindre kommuner också har stordrift i och med norra- och södra Ålands högstadiedistrikt.

KST-kostnader

Förutom landskapsandelssystemet finns ytterligare en faktor Jomala lyfter fram som orsak till att tillväxtkommunerna förlorar på att växa och det är kostnadsmodellen för Kommunernas socialtjänst (KST).

Efter att kommunerna gick över till den solidariska finansieringen av KST har Jomala fått en extra kostnad på omkring 1,8 miljoner euro om året. Framöver räknar man med en årlig ökning av summan om 400.000 euro.

– Tillväxtpengarna går alltså från oss till att betala andras socialförsäkringar i stället för det vi skulle behöva dem till – tillväxt inom skola, barnomsorg och liknande, säger Jörgen Strand.

Jomala har en ung befolkning, vilket betyder att man jämfört med en del andra kommuner inte utnyttjar socialtjänst i så hög grad.

– Men där vi har höga kostnader – inom barnomsorg och skola – där är det ingen solidarisk utjämning på samma sätt som i KST, utan tvärtom så ersätter man skolan sämre för att man tror att vi ska göra stordrift på den. Antingen borde alla bitar eller ingen vara solidariska, säger Christian Dreyer.

Finansminister Roger Höglund (C) sade nyligen i en artikel i Ålandstidningen att mer pengar ska skjutas till kommunerna i nästa tilläggsbudget. Men det kommer inte att hjälpa Jomala mycket, menar Christian Dreyer.

– En sådan ny laddning fördelar ju bara pengar enligt det befintliga snedvridna systemet.

Ändring i lagen

Så vad ser Jomala för lösningar? Inledningsvis anser kommunen alltså att fördelningen av landskapsandelar borde ses över, och där är skolpengarna en viktig pusselbit. Även KST:s finansiering borde göras om framhåller Jomala. Christian Dreyer ser två modeller för detta – antingen gör landskapet en ändring i finansieringsparagrafen i lagen eller så enas kommunerna, men för en sådan korrigering i grundavtalet krävs att majoriteten ger grönt ljus.

– Och det blir inte av så länge en majoritet av kommunerna är mindre kommuner som tjänar på att Jomala och andra betalar in mycket i systemet.

Men förändringar måste till, säger kommunfullmäktiges ordförande Tage Eriksson (C) och kommunstyrelsens vice ordförande Sandra Listherby (Lib). Det för att kommunen inte ska tvingas till kraftiga skattehöjningar, och för att tillväxten i kommuner som Mariehamn, Finström och Lemland inte ska avstanna.

– Vi har enorma problem framför oss de närmaste åren i Jomala. Det finns inte på kartan att vi kan höja skatteöret med 4-5 procent för att få en balans i räkenskaperna.

Samgående

Kommunen avslutade nyligen sina utredningar, och ska framöver ta en diskussion med de andra tillväxtkommunerna.

– Vi måste förstås också hitta och jobba med effektiviseringar och titta på andra saker, säger Jörgen Strand.

Ett alternativ, om man inte får ihop siffrorna, är att i förlängningen överväga ett samgående med andra kommuner.

– Vi har redan diskuterat det internt mellan partierna. Lemland är en möjlig samgångskommun men jag vill i det här skedet inte gå ut med vilka de andra är. Vi är inte politiskt överens om allt men vi är överens om att gå in i en diskussion och titta på vilka villkoren skulle kunna vara, säger Jörgen Strand.