Som Ålandstidningen tidigare berättat ändras meritvärderingen för åländska betyg från och med hösten. Det innebär att det blir svårare att komma in på svenska högskolor och universitet.
Det här informerade Universitets- och högskolerådet (UHR) landskapsregeringen om redan 2014. Men varför var landskapsregeringen så passiv? undrar oppositionen i ett spörsmål.
Lagtingsledamot Harry Jansson drar sig inte för att kräva utbildningsminister Tony Asumaas avgång.
– I fall det visar sig att det här också beror på att utbildningsministern varit passiv, trots att han informerats om vad som var på gång, då måste förtroendet för honom prövas.
– I oppositionen kan vi inte acceptera ministrar som i så fall struntar i våra ungdomars framtid. 
Tony Asumaa tillträdde som minister 2015. Ska han lastas för eventuella brister 2014?
– Det grundläggande för en minister som tar över i november 2015 är att omedelbart orientera sig om de viktigaste frågorna som avdelningen har på sitt bord. Jag utgår från att ministern informerats om att vi har en utmaning i och med att det svenska betygssystemet ses över.
– Eller är det så illa att tjänstemännen inte informerade politikerna i LR om vad som var på gång? Det måste det bringas klarhet i. Om politikerna brast i den förra regeringen måste det också fram i ljuset.
Och det var din egna partikompisar?
– Absolut, även om varken Veronica Thörnroos eller Roger Nordlund hade något att göra med utbildningsavdelningen att göra har alla ett ansvar för helheten.
Kan det vara så att LR faktiskt inte visste något konkret om betygsvärderingen förrän hösten 2016, som byråchef Elisabeth Storfors påstår?
– Då har man inte klarat av att läsa vanliga offentliga myndighetspapper. I breven från 2014 kan man mycket enkelt spåra den förändringsprocess som är på gång. Då är det naturligt att man informerar politikerna.
– Jag hoppas vi får se en händelsekedja. Därefter kan vi bedöma hur det kunde gå fel. Lagtinget får ta ställning till ansvarsfrågan hos politikerna, och LR internt får titta på ansvarsfrågan vad gäller utbildningsavdelningen.
Får aldrig upprepas
Harry Jansson säger att han är chockad över den nonchalanta inställningen hos utbildningsavdelningen.
– Jag har pratat med flera föräldrar som har bemötts ytterst nonchalant från tjänstemännen.
Han säger att det handlar om en ansvarsfråga på två nivåer. Lagtinget måste fokusera på det politiska arbetet, medan varje minister måste se till att hens avdelning fungerar i vardagen.
– Det är en ganska skarp markering från lagtinget om vi faktiskt har, som det framstår nu, tjänstemän och i värsta fall ministrar som är passiva. 
LR borde hänvisa till Ålandsöverenskommelsen, som juridiskt möjliggör en särbehandling av ålänningarna, menar han. Överenskommelsen ska garantera ålänningars språk, kultur och lokala förhållanden.
– Den har förut räddat Åland i liknande situationer, inte minst på utbildningssidan.
Och har man involverat den svenska generalkonsuln för att få tillträde till politiker på rätt nivå? undrar Harry Jansson.
– Det är många intressanta frågeställningar vi vill ha svar på i spörsmålet.
– Vi är inte ute efter att hämnas någon om det här, men vi måste säkerställa att sådant här inte får hända i offentlig förvaltning 2017. Det här får aldrig upprepas.

Sandra Widing