Allt fler larmrapporter kommer om ungas psykiska ohälsa. En av de senaste är Ungdomsbarometern som kom i höstas och som visade att särskilt åländska ungdomar mår dåligt. Det här är den fjärde artikeln i en serie där Ålandstidningen belyser ämnet.

Har du tips på vad vi borde skriva i ämnet framöver? Hör av dig till nyheter@alandstidningen.ax.

Cecilia Jansson, Lena Nyman, Matilda Fagerström och Sussi Åvik är skolcoacher vid Ålands yrkesgymnasium. Deras arbete går ut på att finnas till för studerande och arbeta för deras trivsel och välmående i skolan, bland annat genom att röra sig i skolan, skapa individuella kontakter med alla studerande och identifiera stödbehov.

Delar ni bilden av att ungdomar i dag mår allt sämre?

– Jag tycker att de i alla fall uttrycker det bättre nu än tidigare, säger Cecilia Jansson.

– Jag upplever att de som mår dåligt i dag mår sämre än de som mådde dåligt för tio år sedan. Idag utvecklas det oftare till psykisk ohälsa, säger Sussi Åvik.

De fyra skolcoacherna arbetar på varsin enhet, eftersom yrkesgymnasiet finns i fyra olika byggnader. Där finns de på plats i skolan hela tiden och fungerar som en extra vuxen som studerande kan vända sig till. De kollar även upp frånvaro och kan till exempel ha coachande samtal.

– Något som är viktigt är att vi inte dömer eller bedömer någon. Vi är inte lärare utan helt neutrala vuxna, man kan prata med oss om vad som helst, säger Lena Nyman.

– Det gör också att vi får en helhetssyn, studerande kan prata med oss också om annat än skolan. Med oss behöver de inte prestera, säger Sussi Åvik.

Skolcoacherna guidar studerande i behov av stöd och hjälp vidare till studerandehälsan, där det finns kuratorer och psykologer. Men en stor del av deras arbete är proaktivt, och handlar om att bygga relationer och prata med alla studerande.

– Vi har som mål att ha kontakt med alla, också innan de mår dåligt, säger Cecilia Jansson.

Höga krav

Skolcoacherna nämner flera saker som påverkar det psykiska måendet bland unga.

– Det finns överlag många krav, mycket att leva upp till, säger Cecilia Jansson.

– Sociala medier, där många pratar med varandra, är också en viktig faktor, säger Matilda Fagerström.

– Man ser kraven på ett annat sätt genom sociala medier, alla visar sin bästa sida och unga tänker att man måste vara så. För de som har det jobbigt i kontakten med kompisar finns det också med konstant eftersom man har kontakt hela tiden genom telefonen. Det är lättare att säga vad som helst när man inte behöver se reaktionerna, säger Lena Nyman.

– Skolmässigt är det också högre krav i dag än tidigare, det skapas en stress av att man ska ha alla dörrar öppna, säger Sussi Åvik.

– Många vet inte vad de vill bli, och bilden är att alla andra vet vad de vill med sina liv och att man måste bli framgångsrik, säger Lena Nyman.

Även den fysiska hälsan har en stor inverkan på ungas mående.

– Överlag är hälsan hos ungdomarna sämre när det gäller grundläggande saker som mat, sömn och motion, säger Cecilia Jansson.

– En del av de som tidigare har idrottat slutar med det när de börjar på gymnasiet och skola och kompisar tar mycket tid, säger Matilda Fagerström.

– Det finns en tydligare uppdelning mellan de som idrottar och de som inte gör det. Många tycker att det är för sent att börja med idrott, eftersom det finns krav på att specialisera sig och vara på en hög nivå tidigt. Men där har till exempel korpfotbollen varit en succé, säger Sussi Åvik.

Skolcoacherna deltar också i evenemang som skolan ordnar, bland annat friluftsdagar, där ungdomarna får en chans att umgås kravlöst, något som skolcoacherna ser att det finns ett behov av.

Måste våga prata

Förutom att det behövs kunskap om grundläggande rutiner lyfter skolcoacherna fram att attityder i hela samhället behöver förändras för att ungdomar ska må bättre.

– Man måste våga prata om hur man mår. Det är många som säger att de aldrig pratat om sådana här saker tidigare, trots att de har mått dåligt länge, säger Cecilia Jansson.

– Många tror att man måste gå till en psykolog för att prata om hur man mår. Men det går ju också att prata om det hemma, med föräldrarna vid middagsbordet till exempel. Vi måste visa att det är helt okej att må dåligt ibland, livet går upp och ner. Om man diskuterar det känns det ofta bättre utan att man behöver gå till en psykolog, säger Lena Nyman.

– För många kan det kännas som ett stort steg att gå till en kurator eller psykolog, säger Cecilia Jansson.

Genom att prata med studerande i korridorerna och röra sig i skolan kan skolcoacherna upptäcka mönster i ungdomarnas mående, till exempel se om någon inte äter lunch.

– Det viktigaste vi gör är nog att se ungdomarna, till exempel genom att säga godmorgon. När man hälsar på dem med namn blir det mer personligt och de känner sig sedda, säger Matilda Fagerström.

Viktigt arbete

Trots att de har en viktig roll i att stöda ungas välmående är skolcoacher inte en självklarhet i alla skolor.

– Skolcoacher är inte så vanliga på gymnasienivå, säger Sussi Åvik.

– Det är vanligt att de finns i grundskolan, men när det gäller gymnasiet har Åland varit en föregångare och vi har varit en modell för andra skolor i Svenskfinland, säger Lena Nyman.

Skolcoacherna på Ålands yrkesgymnasium har bland annat samarbetat med yrkeshögskolan Novia i Åbo som har haft ett skolcoach-projekt. Man har även ett nätverk med kollegor i Svenskfinland som man träffar och samarbetar med.

Alla fyra skolcoacher konstaterar att deras arbete är viktigt för ungdomarna.

– Lärare hinner inte ha de här samtalen på samma sätt, säger Cecilia Jansson.