Det är naivt att tro att finskan inte längre behövs på Åland.
Det anser landshövding Peter Lindbäck.
-Varken den åländska utbildningspolitiken eller de svenskspråkiga läroinrättningarna i Finland uppmanar till studier i Finland, säger han.
UTBILDNING Det är landshövding Peter Lindbäcks två kolumner på den finlandssvenska tankesmedjan Magmas hemsida som satt fart på debatten. Han anser att det kan få katastrofala följder att de flesta åländska ungdomar studerar i Sverige.
-På ett sätt är det fel att använda sig av så kraftfulla ord, säger han till Ålandstidningen.
-Men det finns en förväntan att vi som skriver kolumnerna ska våga vara ärliga och på gränsen till provokativa. Annars får vi aldrig den debatt vi saknar.
Och reaktionerna har inte uteblivit. På magma.fi har läsare kommenterat Lindbäcks inlägg och i Åbo underrättelser var Lindbäcks inlägg toppnyhet i lördags.
Finskans betydelse ökar
Peter Lindbäck anser att många naivt lever i tron att det nordiska och europeiska samarbetet samt globaliseringen minskat finskans betydelse inom åländskt näringsliv.
-Men det är snarare tvärtom, säger han.
I en föränderlig värld räcker det i dag inte med att bara några personer inom den privata respektive den offentliga sektorn behärskar finska och sköter kontakterna österut. Alla måste kunna sköta externa kontakter. Risken är att finlandssvenska ungdomar vinner och åländska ungdomar förlorar.
-Åland har själv medverkat till det. Men många lever i tron att omvärlden inte förändras. Och om den gör det är det någon annans fel och Åland kan ställa krav på att ordningen återställs, säger han och påpekar:
-Självstyrelsen har alla redskap som behövs för att hantera förändringarna i omvärlden.
Saknar kunskaperna
Enligt Lindbäck är finskan i högsta grad viktig inom det åländska näringslivet eftersom en stor del av handeln sker österut.
De ungdomar som studerat i Sverige saknar inte bara tillräckliga finskakunskaper, utan också kunskaper om landet, kulturen och ett kontaktnät, anser Lindbäck.
-Det finlandssvenska har därför på Åland blivit ett hot eftersom det är något okänt.
Resultatet blir att jobben går till välutbildade unga från Finland - med goda finskakunskaper - medan ålänningarna får jobb i Sverige.
Men är det inte förståeligt att ungdomar väljer att läsa till exempel tyska eller franska i stället för finska med tanke på det europeiska samarbetet och därför väljer bort Finland som studieort för att man inte behärskar språket?
-Men då ska man inte säga att det är Finlands fel att ungdomarna inte får arbete på företag på Åland som expanderar och riktar sig mot den finska marknaden.
Säger man det?
-Det är just där vi hamnar.
Misslyckad marknadsföring
Enligt Peter Lindbäck är det delvis den åländska utbildningspolitikens fel att över 75 av de åländska ungdomarna studerar i Sverige. Dels har man gjort finska till ett frivilligt språk i skolan, dels uppmuntras studier i väst.
Men han ger också en känga till de svenskspråkiga läroinrättningarna i Finland som misslyckats med sin marknadsföring på Åland.
-Ungdomar väljer utbildning som de väljer jeans. Det beror på hur väl reklamen lyckas, säger han.
I Sverige är utbudet av utbildningar större än efterfrågan, tillägger Lindbäck, och därför är konkurrensen om de studerande hård. I Finland är däremot efterfrågan större än utbudet.
Enligt ett färskt pressmeddelande från Åbo akademi har antalet åländska sökande till universitetet ökat med en tredjedel jämfört med i fjol.
-Det är jättebra!
Som en parentes kan nämnas att Lindbäck sitter med i delegationen för stiftelsen för Åbo akademi.

Sandra Widing