I februari 2014 meddelade Universitets- och högskolerådet (UHR) landskapsregeringen (LR) att man avser ändra föreskrifterna om ”grundläggande behörighet och urval”. Utbildningsbyråns chef Elisabeth Storfors konstaterade i ett svar till UHR att ändringarna inte påverkar värderingen av åländsk gymnasieutbildning.
UHR skickade en ny remisförfrågan, med information om en kommande översyn, till LR i december 2014. ordalydelsen var densamma som i det första brevet.
Men det var först i höstens remissförfrågan som LR reagerade. Där framgick, enligt Elisabeth Storfors, att översynen leder till förändringar som innebär en försämring för åländska studerande. Detta påtalades i ett utlåtande till UHR.
Förändringen innebär i korthet att åländska gymnasiebetyg inte värderas lika högt som tidigare från och med hösten 2017. I dag krävs till exempel medeltalet 9,5 för att nå maximala 20 meritpoäng, nu har den siffran ändrats till 9,74. En person med medeltalet 7,74 från ett åländskt gymnasium får sitt meritvärde sänkt från 14,97 till 13,93.
Orsaken till detta är att Sverige ändrade från en tregradig betygsskala till A–F år 2011. Det nya betygssystemet synkade inte med det gamla och därför krävdes en förändring av den så kallade meritvärderingen, alltså hur mycket betygen är värda.
Förändringen drabbar inte bara ålänningar, utan samtliga utlänningar som söker till svenska högskole- och universitetsutbildningar.
Fick bara avisering
Så varför såg inte LR det här 2014?
– Vi fick ett brev där UHR aviserade att man skulle se över systemet. En avisering kan innebära att man inte gör en ändring, att man ändrar åt ett positivt håll, eller till ett negativt håll, säger Elisabeth Storfors.
Läste ni inte de bifogade bilagorna?
– Jo, vi tittade på dem. Men det framgick inte på vilket sätt det skulle ändra. Det var först hösten 2016 som de lade fram förslaget.
Fanns det inget som fick er att haja till 2014?
– Nej, inte på basen av de uppgifter vi hade.
Kunde ni inte ha kontaktat UHR för att höra vad som var på gång?
– Vi har ett långvarigt samarbete med UHR, och sättet att värdera åländsk utbildning diskuteras kontinuerligt.
Informerade inte skolorna
Ålands lyceums rektor Marcus Koskinen-Hagman fick vetskap om förändringarna hösten 2016. Någon kontakt togs inte 2014. Enligt Elisabeth Storfors hade LR heller inte kunnat ge desto mer information om förändringarna då.
– I så fall att man skulle se över systemet, men inte på vilket sätt.
Men ni meddelade inte Ålands gymnasium om det?
– Nej, det sade vi inte. UHR ser kontinuerligt över sina system.
Om LR däremot fått information om hur meritvärderingen skulle ändras hade man skickat informationen till gymnasiet, säger Elisabeth Storfors.
– Vi skickar alltid förslag på förändringar till Ålands gymnasium och diskuterar med dem hur vi ska förfara. Det gjorde vi också hösten 2016.
Vid lyceet känner man frustration över att informationen kom så sent.
– Det är klart det kan upplevas så.
Elisabeth Storfors anser inte att det skulle ha spelat någon roll om LR agerat annorlunda 2014. Men man diskuterar om man kan vidta ytterligare åtgärder.
– Beslutet är fattat. I så fall ska UHR fatta ett nytt beslut.
Hon påpekar att UHR:s avsikt inte är att utestänga åländska studerande och sökande.
– Tvärtom försöker de möjliggöra för åländska studerande att komma in.

Sandra Widing