Trots att covid-19 var en central fråga inom den åländska sjukvården under nästan hela 2020 tog Ålands ombudsmannamyndighet endast emot ett fåtal klagomål relaterade till pandemin.
Patientombudsmannen registrerade tio missnöjen som kan anses vara kopplade till Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) hantering av coronakrisen. De flesta av dessa hade att göra med brist på information och kritik mot omstruktureringen på sjukhuset.
Detta framkom under myndighetens informationstillfälle i samband med presentationen av årsberättelsen i går.
Patient- och klientombudsman Benjamin Sidorov säger att det inte varit möjligt att hålla vanliga möten på grund av pandemin.
– Covid-19 har gjort att det har varit begränsad tillgång till ombudsmannens tjänster. Det har framför allt drabbat äldre patienter och klienter, säger han.
Pressad personal
Kontakter med ombudsmannamyndigheten gällande ÅHS överlag handlade under förra året primärt om vård och behandling, medan smidighet i servicen och bemötandet kom på andra respektive tredje plats.
Alla dylika kontakter handlar om att patienten upplevt sig felbehandlad på något sätt, och ombudsmannen försöker därför hjälpa till att reda ut situationen. Benjamin Sidorov valde därför att öka kontakterna med klinikcheferna förra året i stället för att genast skicka in skriftliga anmärkningar, ett arbetssätt han anser gynnar både patienterna och sparar tid för klinikcheferna.
Att så många missnöjen med ÅHS registrerats ser social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson som ett resultat av det är så stor del av befolkningen som besöker primärvården.
– Det arbete man hamnade inför på ÅHS, med bland annat besöksförbud och ombokningar påverkade förstås patienterna, säger hon.
Att klagomål på bemötandet i vården är så pass vanliga ser hon som beklagligt.
– De som jobbar på sjukhuset arbetar förstås under hård press, och det kan ha påverkat saken, men bemötande tycker jag ändå borde vara en enkel sak att bli bättre på.
Dygnet runt
Antalet kontakter med myndigheten gällande barnskydd minskade förra året. Åsikterna under presentationstillfället gick isär angående huruvida det är ett gott tecken.
– Jag ser det som illavarslande att barnskyddsärendena minskat. De indikationer jag får tyder på att det beror på att skolor och annan verksamhet inte längre har daglig kontakt med barnen. I år ökar barnskyddsanmälningarna igen, säger Annette Holmberg-Jansson.
Ombudsmannamyndigheten ökade förra året sina insatser inom reklam. Det berodde på att man såg ett ökat behov av att marknadsföra möjligheten för barn att ringa Barnens rätt i samhällets (Bris) stödnummer.
Den svenska organisationen håller sedan förra veckan sina telefonlinjer och kontaktvägar på nätet öppna dygnet runt, något som barnombudsman och myndighetschef Johanna Fogelström-Duns ser som en nödvändig förändring.
Det finns dock ingen statistik över hur många samtal från Åland Bris tar emot.
– Eftersom man ringer anonymt registrerar de ingen sådan information, men eftersom man ringer genom landskapets växel ser vi just nu på möjligheten att få fram den informationen den vägen. Rent generellt har Bris sett en explosionsartad ökning i samtal, och det är därför de nu håller öppet dygnet runt, säger hon.
