Sedan 1995 har sex olika arkitekter ritat upp förslag för området. 2011 föll planerna på ett storbygge på grund av det så kallade telegrafhusets k-märkning och 2017 presenterades ännu en lösning – men byggstarten lät vänta på sig tills stadsfullmäktige tog beslut om en ny och lindrigare parkeringsnorm. Men inte heller det räckte, nu krävdes det en stadsplaneändring, och den trädde slutligen i kraft i januari 2020.

Ja, turerna har varit många men nu har storbygget kommit en bit på vägen, och Ålandstidningen får en rundtur på området av Magnus Andersson, vd på Eriksson Capitals helägda dotterbolag, FAB Torggatan 6.

Efter att ha tilldelats hjälmar inleds ”husesynen” genom en för höjdrädda rätt alarmerande klättring upp i den höga tornkranen – och höjdrädd är precis vad fotografen Daniel Eriksson är. 

Heroiskt nog negligerar han ångesten och tar sig upp trots spöregnet som bestämmer sig för att falla just där och då.

120 underjordiska parkeringsplatser

Väl nere på säker mark visar Ralf Gustafsson från entreprenören Byggpartner, och Magnus Andersson, runt Ålandstidningen bland armeringsstål, storformar och grävmaskiner.

Vi börjar i det blivande underjordiska garaget, här ska ett 80-tal bilar få plats, eller ända uppemot 120 stycken när man väl knyter ihop garaget med Nordeahusets och Magazinhusets garage.

Blir de öppna för allmänheten?

– Delvis, kunder ska ha möjlighet att parkera, men det samma gäller förstås för kommande bostadsägare.

Ungefär mitt i byggropen finns det k-märkta huset som i folkmun har kommit att kallas för telegrafhuset. Från att tidigare ha stått direkt på hård lera, är det i dag stadigare förankrat i marken än någonsin tidigare. Successivt har huset fått en helt ny betonggrund, gjord genom så kallad lamellgjutning.

Hur stor utmaning har huset och dess status som skyddsvärd byggnad utgjort för projektet som helhet?

– Ganska stor, placeringen är ju inte optimal för vårt parkeringsgarage, och huset ska byggas in. Men samtidigt ser vi inbyggnaden av huset som en unik tillgång – det finns väldigt få gamla hus som är införlivade i nya projekt på det här viset.

Vilken blir telegrafens slutliga funktion?

– Det blir någon form av mat- och dryckesservering. Mer information än så vill jag inte ge riktigt ännu.

Samma svar får Ålandstidningen gällande övriga handelsytor i byggnaden.

– Vi jobbar kontinuerligt med hyresgästmixen och räknar med att presentera nyheter kring aktörer och utbud under nästa år, säger Magnus Andersson.

När det gäller bostäderna är drygt hälften av de 31 lägenheterna reserverade och sålda.

Drygt 5.000 meter borrhål

Längst ner i de centrala delarna av byggnaden har man, på konstruktörernas begäran, gjutit en vikt, eller barlast om man så vill. Vikten bestående av 75 kubikmeter betong, alltså cirka 180 ton utan att räkna in armering, ska stabilisera hela huset.

– Härifrån uppåt står det mesta nämligen på pelare, förklarar Ralf Gustafsson.

Vart vi än går på tomten sticker det upp röda pvc-rör ur marken här och där. Magnus Andersson förklarar att det rör sig om borrhål för den blivande bergvärmen.

– Totalt finns det 18 hål, varav vissa är ungefär 320 meter djupa. 

Något som många har reagerat på är de nya planken mot Torggatan som hindrar insyn, varför har ni byggt dem?

– Eftersom de ska stå i två år, över två turistsäsonger, ville vi att de ska se snygga ut. 

Under tiden som Ålandstidningen är på plats sågas också ett flertal titthål på olika nivåer upp, några på lagom höjd för barn och några för vuxna. Och något senare meddelar Magnus Andersson att det redan vid lunchtid den dagen bildades en kö till luckorna.

70 kvadratmeter växtvägg

Bygget föranleder stort intresse bland allmänheten, nyfikna huvuden sticker in här och där och dessutom tar sig en och annan in på området för att fotografera.

– Men det vill vi helst inte, det kan vara farligt att vistas på en så här stor byggarbetsplats, säger Magnus Andersson.

Och det dröjer inte länge förrän riskerna på en byggarbetsplats demonstreras framför våra ögon. En av arbetarna snubblar till invid den tidigare nämnda vikten och faller hejdlöst mot betongen med uppstickande kamstål – lyckligtvis är säkerheten hög. Varje enskilt förankringsjärn är försett med plastskydd, och den potentiellt farliga situationen slutar lyckligt.

Rundturen på ett av de största åländska byggprojekten någonsin närmar sig slutet, men innan vi tar avsked hinner Magnus Andersson med ett par snabba frågor.

Får vi se något nytt och unikt i byggnaden, något som inte har funnits på Åland förut?

– Det inbyggda huset förstås, men också en 40 kvadratmeter stor växtvägg på fasaden mot Torggatan – den tror vi blir väldigt unik och vacker att se på. Totalt blir det 70 kvadratmeter växtväggar i byggnaden.

Och till sist, du och andra innan dig har ju jobbat för det här i många år. Kan du känna stolthet över att faktiskt vara med och förändra Mariehamns centrum för en lång tid framöver?

– Absolut, jag nyper mig nog lite i armen emellanåt. Det känns otroligt bra med tanke på att resan har varit lång och svängig. Men nu är vi äntligen på väg.