Stephan Toivonens uttalande i lagtinget förra veckan om offerkoftor kontra högklackat ledde till att lagtingets presidium i efterhand via e-post påpekade att hans anförande inte varit i linje med lagtingsordningens krav på saklighet, värdighet och respekt.

Andre vice talman Roger Nordlund (C) som ledde ordet sade då till Ålandstidningen att han borde reagerat redan under plenum, och att påpekandet ska ses som en varning om en varning.

Stephan Toivonen själv har reagerat på att tillsägelsen  kom i efterhand. Han menar att paragraf 14 i  lagtingsordningen innebär att tillsägelse skall ske genast.

– Det har hänt några gånger. Både jag och andra har fått tillsägelse, men finns det grund för en erinran i efterhand eller ger paragrafen rätten till sittande talman enbart vid plenum, frågar han sig.

– Nu har det skett efteråt. Mejlet kom på kvällen vid halv åtta-åttatiden, men det är ju saker som inträffar väldigt sällan, så jag förstår att man ibland improviserar. Däremot har jag inte fått veta vad som är klandervärt. Det hänvisas bara till vissa delar i anförandet. Jag försöker få in mera humor i tråkiga och torra ämnen och tyckte att det passade bra att ta in lite den här gången.

Informell åtgärd

Lagtingsdirektör Susanne Eriksson konstaterar att lagtingsordningen ger talmannen möjlighet att gripa in i debatten av olika orsaker.

– Det har förekommit tidigare. Ibland sker det direkt i plenum. Det kan gälla tiden för anförandet, att man ska hålla sig till ämnet eller att man inte uppträder sakligt och värdigt. 

Hon understryker att det är en grannlaga uppgift att i stundens hetta göra den avvägningen.

– Ofta finns det en tröskel att gripa in och därför händer det i bland att talmannen efteråt har ett samtal med en enskild ledamot. Då kan man höra vad som sagts och i lugn och ro bedöma situationen. Det här är en informell åtgärd och ingenting som dokumenteras.

I fallet med Stephan Toivonen var det lagtingets presidium som gav lagtingsdirektören i uppdrag att sända ett påpekande.

– Det här gjordes via mejl och är alltså dokumenterat. Därför tolkar jag det som mera allvarligt, säger Susanne Eriksson.

Även offentligt

Hon påpekar att det även har hänt att talmannen i början av ett plenum meddelat sin åsikt om ett tidigare anförande efter att ha granskat protokollet och konstaterat att en ledamot uttryckt sig på ett sätt som inte får förekomma. Då sker det offentligt för att markera allvaret.

– Vi har åsiktsfrihet i sak, men inte rätt att ha nedvärderande åsikter om person.

När det gäller en formell varning eller en avstängning från att delta i lagtingsarbetet är det hela lagtinget som agerar.

– Avstängning sker bara i undantagsfall, eftersom det anses att en folkvald ledamot inte ska kunna utestängas av andra politiker, säger Susanne Eriksson.