Kommunstyrelsen i Finström behandlade på onsdagen budgeten för 2023 för andra gången. Efter första behandlingen i mitten av oktober skickade styrelsen en uppmaning till nämnderna och kommunalförbunden att spara 3,6 procent på utgifterna. Kommunens egna nämnder, samhälls- och invånarnämnden, lyckades med uppdraget. Enligt kommundirektör Magnus Sandberg handlar det om mindre justeringar:

– Man har reviderat kostnaderna lite. I stället för att ta höjd för vårddygn och köp av tjänster har invånarnämnden valt att räkna lite lägre, men då är alltid risken att det inte håller. Samhällsnämnden har ändrat prioriteringen på driftsunderhållet av fastigheter.

Kommunalförbunden (Kommunernas socialtjänst, Norra Ålands utbildningsdistrikt och Oasen) har ännu inte spikat sina budgetar.

– Vi hamnar i en situation där kommunalförbunden ökar mer än den egna verksamheten, på den egna verksamhetens bekostnad. Det är inte långsiktigt hållbart, säger Magnus Sandberg.

Svårt beräkna skatter

Kommunen ökar överlag sina kostnader nästa år. Bland annat på grund av större avtalsenliga lönejusteringar. Samtidigt är det svårt att beräkna de finansiella intäkterna, och då speciellt skatterna som står för 92 procent av kommunens intäkter.

Bland annat finns det ännu frågetecken kring samfundsskatterna – där kommunerna nästa år erhåller en lägre procentsats än tidigare – samt landskapsandelarna.

– Landskapet aviserade en ändring i grundavdraget i kommunalbeskattningen, men eftersom de inte lagt fram något lagförslag finns inga hållbara beräkningar. Det är svårt att veta hur stort skattebortfall vi kan vänta oss, säger Magnus Sandberg.

Landskapsandelarna är förvisso hyfsat förutsägbara, menar han, men ändringarna i grundavdraget är betydande. Kommundirektören skulle vilja ha informationen i god tid.

– Vi befinner oss i princip i en sits där vi slår fast skatteöret utan att ha fullständig information om vilka följder åtgärderna har. Det är långt ifrån optimalt. Landskapsregeringen borde fundera på om det finns någon möjlighet att ha lite längre framhållning, och inte släppa all information den 31 oktober (då budgeten presenterades, reds. anm.).

Men de har väl fört en dialog med kommunerna så att ni vet vad som är på gång?

– De har fört dialog – i någon mening förhandlar man med kommunförbundet och Mariehamns stad – men det har varit informationsunderskott hela vägen. Dessutom gör man en massa politiska avvägningar.

Investerar i vägar och hus

Finström reserverar 660.000 euro för investeringar. Det är en blygsam summa, även om det är betydligt mer än innevarande år. Cirka 200.000 går till vägar. Bland annat ska Bygatan och Barrvägen i Godby grundförbättras. Dessutom ska kommunens fastigheter rustas upp. Ett fasadbyte på Maskrosvägen 2 beräknas till exempel kosta 263.000 euro. Utöver detta ska fastigheter förses med solceller och brandkåren ska få en redskapsbil.

Investeringarna finansieras med pengar ur kassan.

Även om kommunen tidigare planerat, och budgeterat för, en utbyggnad av serviceboendet Rosengård i Godby finns inga sådana planer de närmaste åren. Inte heller finns något behov av utbyggnad av barnomsorg eller skola. Trycket på barnomsorgen ser dessutom ut att minska framöver. Under året har invånarantalet i kommunen minskat med 60 personer, varav merparten beror på utflyttning.

– Om det är en tillfällighet låter jag vara osagt, säger Magnus Sandberg.

Även om det inte är den utveckling en kommundirektör vill se, anser han inte heller att det är något dramatiskt.

Nästa års budget väntas i dagsläget landa på minus 183.000 euro. Men Magnus Sandberg säger att arbetet fortgår, och att målet är att komma så nära ett nollresultat som möjligt.

– Med tanke på att vi har så kraftiga kostnadsökningar får man vara relativt nöjd med ett nollresultat.