Åland består av hälften män och hälften kvinnor. Mot den bakgrunden är det rimligt att ledamöterna i Ålands lagting borde spegla det förhållandet. Forskning visar att en högre andel kvinnor i parlament bidrar till mindre korruption och maktmissbruk. Detta beror på att kvinnor ofta möter högre krav på transparens och ansvarstagande. Ett jämställt parlament handlar därför inte bara om rättvisa utan även om att skapa en effektiv, representativ och hållbar demokrati – något som stärker hela Åland.

Trots framsteg på detta område återstår utmaningar. På väg till mitt arbete i lagtinget ser jag alla dagar tavlan som visar självstyrelsens begynnelse. Där står bara män, klädda i svart. Av dagens 30 ledamöter är sju ledamöter kvinnor i lagtinget. En liten förändring har det blivit på de hundra år som gått men det är fortfarande långt ifrån ett jämställt lagting.

Detta får mig att undra: Varför är det så få kvinnor inom politiken? Kan det bero på hur rollen marknadsförs? Vilken roll spelar mediernas rapportering och hur påverkar sociala medier synen på politiker och deras uppdrag?

I vårt lilla samhälle, där den sociala kontrollen är stark, finns stora möjligheter till närdemokrati men samtidigt hinder för engagemang. Rädslan för obefogad offentlig kritik och en tystnadskultur hindrar många från att kliva fram och ta plats i det politiska rummet. Hur ska vi bryta detta mönster och locka fler kvinnor och yngre personer att kandidera till politiska uppdrag?

Självstyrelsen är avgörande i bevarandet av den åländska identiteten och det svenska språket. Men för att den ska fortsätta vara en stärkande kraft krävs en representativ politik som återspeglar befolkningens behov och erfarenheter. Jämställdhet i Ålands lagting är därför inte bara en fråga om demokrati – det är en fråga om vår framtid. Ett jämställt parlament är grunden för ett bättre samhälle.

Liz Mattsson (C)

Lagtingsledamot