Vi lever i oroliga tider sedan Ryssland ställt krav på Nato och skramlar med vapen vid Ukrainas gräns. I dag möts Ryssland och USA för förhandlingar, sedan ska Ryssland och Nato diskutera. …… (Foto: ) Citat: ”Niinistö hukar inte inför kollegan Putins krav och uttalanden.”
Sedan november har Ryssland mobiliserat trupper vid gränsen till Ukraina. Enligt Nato handlar det om cirka 100.000 soldater. President Vladimir Putin har krävt att Ukraina inte blir Natomedlem, att Nato inte heller i övrigt växer österut och att Nato inte placerar ny militär infrastruktur i de medlemsländer som tidigare ingick i Sovjetunionen.
Under julhelgen sade det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova att kravet att Nato inte växer österut inkluderar också Finland och Sverige. Det har inte framförts förut och, enligt Hufvudstadsbladet (28.12 2021), konstaterade Zaharova att ett finländskt medlemskap i Nato skulle få betydande militära och politiska följder. Kanske skulle vi då få se en ökande rysk vapen- och truppkoncentration vid Finlands östra gräns?
Nato har förstås avvisat de ryska kraven vilket uppenbarligen fått Putin att surna till på allvar. På sin stora årliga presskonferens bad han väst dra åt skogen med sin oro, enligt Anna-Lena Laurén i Hbl den 24 december. Han anser att det är Nato som närmar sig Ryssland och att det därför är Nato som ska ge Ryssland garantier, inte Ryssland som ska lova att inte invadera (resten av) Ukraina.
Putin anser att Ukraina inte är ett riktigt land och att Ryssland därför, uppenbarligen, kan göra som man vill. På sin presskonferens sade han att Lenin grundade Ukraina då han grundade Sovjetunionen. Putin är ute efter att, om inte återupprätta ett nytt Storryssland, så åtminstone öka sitt inflytande över de tidigare lydstaterna. Han vill att Ryssland igen betraktas som en stormakt med en egen intressesfär. Många anser därför att ett nytt kallt krig har inletts. En annan orsak till Putins aggressiva ton mot väst kan vara att den ryska ekonomin går dåligt. Risken är stor att presidentens popularitet även i de breda folklagren sviktar då pengarna tryter. Bra då att ha en gemensam utländsk fiende, då glömmer man lättare tillkortakommanden på hemmaplan.
Mot Putins krav på mer inflytande vänder sig bland andra president Sauli Niinistö som i sitt nyårstal betonade att Rysslands krav står i strid med den europeiska säkerhetsordningen och att suverän jämlikhet mellan alla stater måste respekteras. Niinistö hukar inte inför kollegan Putins krav och uttalanden. Tvärtom betonar han att Finland har all rätt att söka medlemskap i Nato, om Finland så beslutar, ett uttalande som har väckt uppmärksamhet internationellt.
President Niinistö vill också att EU aktiverar sig, särskilt då diskussionen gäller europeiska länder, och inte bara är en passiv åhörare. Diskussionen om Europa kan inte föras ovanför Europas huvud, anser han.
Vad är då bäst för Finland att göra, söka medlemskap i Nato eller inte? President Niinistö, som stödde ett finländskt Natomedlemskap innan han blev president, säger inte nu vad han anser, annat än att Finland har rätt att söka medlemskap om landet så önskar.
Klaus Törnudd, tidigare diplomat och hög utrikespolitisk tjänsteman, varnar dock för en situation där Nato och Ryssland gränsar till varandra överallt. I en intervju för Hbl (23.12 2021) säger han att det är bättre att det finns mellanliggande stater. Natolandet Finland skulle ju vara frontlinjeland i fall av en militär konflikt. Han anser också att EU-medlemskapet ger oss trygghet. Enligt en färsk undersökning av Näringslivets delegation vill 26 procent av finländarna att landet går med i Nato. 40 procent motsätter sig ett medlemskap. Om Finland väljer Nato måste Ålands status med demilitariseringen och neutraliseringen noga utredas, något som hittills inte gjorts.
I dag, den 10 januari, hålls ett bilateralt möte mellan USA och Ryssland om bland annat Ukraina. Under de följande dagarna ska Ryssland diskutera med Nato och sedan med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
Låt oss hoppas att samtalen blir framgångsrika, att förtroende kan byggas upp mellan parterna och att Ukraina, och alla andra länder, fritt får bestämma hur de vill forma sin framtid och sin säkerhet.
Kerstin Österman nyheteralandstidningen.ax tel: 26 026
