Skolbibliotekskämpen och forskaren Ross Todd har sagt att det finns två kompetenser man ska lära unga i dag: att hantera digitala medier, och att genom djupläsning förstå det man läser. Kan man bara det löser sig resten.
Han sätter huvudet på spiken. Att kunna läsa, vara källkritisk och förstå texter är centralt för deltagandet i informationssamhället, läsningens betydelse kan därför inte överskattas.
I veckan (den 27/10) infaller den internationella skolbiblioteksdagen. Fungerande skolbibliotek är en viktig förutsättning för elevernas lärande och läsning.
Ett bra skolbibliotek är inte ett rum med dammiga böcker på hyllor, det finns en kvalificerad bibliotekarie på plats som vägleder och inspirerar eleverna till läsning. Bibliotekarien ger hela skolan en värdefull spetskompetens som bidrar till elevers språkutveckling och informationskompetens. Det gör att läsningen införlivas i skolarbetet samtidigt som elever stimuleras att läsa på sin fritid.
Ålands skolbibliotek är mycket välfungerande, något vi kan vara stolta över. Det ligger ett långt och målmedvetet arbete bakom.
En skolbibliotekarie berättar att hon brukar slås av vilken hög nivå våra skolbibliotek håller varje gång hon åker på kurs och byter erfarenheter med kollegor från andra orter. Jämfört med Sverige och Finland ligger Åland i framkant när det gäller att satsa på barns läsning i tidig ålder.
Samtidigt visar internationella undersökningar att läsfärdigheten sjunker. I den senaste PIRLS-studien (Progress in International Reading Literacy Study) har Finlands resultat gått ner, även om man fortfarande ligger över genomsnittet.
I går (den 24/10) rapporterade Ålandstidningen att tiden som unga lägger på läsning av böcker och tidningar minskar. Enligt en färsk undersökning använder 82 procent av högstadie- och gymnasieeleverna mobilen minst tre timmar om dagen – endast tre procent lägger motsvarande tid på läsning (källa: Ålands statistik- och utredningsbyrå, Åsub, och Folkhälsan på Åland).
”Barn skapar mirakel när de läser”, sade Astrid Lindgren.
Läsning stimulerar inte bara fantasin och ger möjlighet till nya perspektiv och världar, den är grunden för lärande. Forskningen är samstämmig: bemannade och väl fungerande bibliotek kan ha en enorm effekt för läsningen. Internationella jämförelser visar att elever med tillgång till skolbibliotek presterar bättre än elever utan tillgång.
Det finns ju bibliotek, varför är det viktigt med skolbibliotek? Alla barn och unga har inte en relation med biblioteket. Det är naturligtvis inte bara skolans ansvar att barn läser mer, utan också ett föräldraansvar. Men för de barn som inte går dit på fritiden med en förälder är skolbiblioteket en viktig länk till den större bok- och biblioteksvärlden. Det jämnar ut förutsättningarna mellan elever och ger alla möjlighet att läsa.
I en tid när det ska skäras i budgetar måste skolbiblioteken vara fredade. Kloka personer i beslutsfattande ställning förstår att det inte ska göras inbesparingar på detta område. Att inte fortsatt prioritera skolbiblioteken vore att svika eleverna.
Snarare borde man satsa ännu mer på att få fler livslånga läsare. För att väcka läslusten behövs tillgång till bra böcker, det gäller att hitta rätt bok till rätt elev vid rätt tillfälle. Skolornas anslag för att köpa in nya böcker är i dag begränsade, vilket är en utmaning när man vill kunna erbjuda ett rikt utbud av litteratur. Det borde finnas en ännu större vilja att göra barnen till bokslukare, att satsa på skolbiblioteken är att satsa på framtiden.
Linda Blix
tel: 26 637
