Oförtjänt kritik riktas mot Åda

Enligt media är landskapsrevisionen bekymrad över att kostnaden för IT har fördubblats sedan Åda tog över landskapsförvaltningens IT-drift.
Lanskapsrevisonens rapport innehåller vissa sakliga argument men lämnar också en del frågetecken. En korrekt utförd revision hänvisar till en erkänd metodik, ett ramverk och en tydlig avgränsning av det reviderade föremålet.
Rapporten blandar projekt och linjearbete i flera olika områden och verksamhetsinriktningar vilket gör att metodiken haltar, föremålet för revisionen är oklar och när jämförelsegrunden inte beskrivits blir slutsatserna svåra att följa. Utvecklingen bör beskrivas med alternativa kostnader utifrån jämförbara scenarion.
Ådas vd, ledning och personal har utfört ett omfattande arbete att omvandla organisationen till en mer proaktiv tjänsteleverans vilket gör att jag vill ge personalen en stor eloge för väl utfört arbete. Åda har i media tilldelas mycket kritik de inte förtjänar.
I mediebevakningen beskrivs att Åda har lagt 3,6 miljoner euro på personalutbildning, vilket är felaktigt. Landskapsregeringen har via en samordningsavgift sedan 2018 betalat Åda 440.000 euro per år med specificerade motkrav. Syftet med projektet är att skapa förutsättningar att kunna hantera IT-samordningen och landskapsförvaltningens samlade behov även på lång sikt.
Målet är att Åda ska bli en proaktiv IT-leverantör till december 2020. Åda har utvecklat kapacitet, medarbetarskap, ledarskap och kundrelation. Även nödvändiga renoveringar av infrastruktur är genomfört.
Vidare har Åda arbetat med för verksamheten viktiga leveransprocesser för IT-styrning. Samordningsbidraget har således delats ut steg efter steg enligt tydligt definierade milstolpar vilket har förutsatt måluppfyllnad i projektet, och det har även beställts en revision av det arbete som genomförts på Åda för att jämföra den ökning i mognadsgrad som är genomförts.
Med begränsad tillgång till resurser och kompetens på Åland krävs mer samordning och samarbete mellan myndigheterna.
Med ett utsatt geografiskt läge behöver Åland i många fall på grund av de krav som ställs, framför allt från EU, bygga och upprätthålla IT-lösningar med samma komplexitet och funktionalitet som för en renodlad medlemsstat. Detta trots att de volymer som hanteras på Åland är små. Mindre volymer innebär dock inte att utvecklingskostnaderna reduceras i motsvarande grad, samordning mellan myndigheterna blir därför ännu viktigare.
Ett gott exempel på vad man får för pengarna är att Åda från och med september kommer att vara ansvariga för drift och support för Ålands nya in- och utalarmeringssystem för räddningstjänst och polis. Detta hade inte varit möjligt utan de satsningar som genomförts under landskapets försorg.
Jag tycker man ska vara försiktig innan man uttalar sig om jämförelser i kostnader för hur det var innan Åda tog över driften från landskapsförvaltningen och hur det blev efter övertagandet.
Föråldrade föreställningar om att teknik kan existera fristående utan samband med människor och utan vår förmåga att samarbeta och dela med oss av kunskap leder tanken till en gammal utopi från den tid som IT kallades för ADB och när motsvarigheten till dagens Volvo, T-Forden, enbart var svart.
Återigen en stor eloge till Ådas ledning och kompetenta personal som i motvind skapar en organisation som går från ”Good to great” i syfte att genom volymfördelar minska kostnader och risker för Ålands skattebetalare.
Richard Boije
sakkunnig konsult

Ålandstidningen