Sommaren har börjat gå mot sitt slut. Den är inte riktigt slut än, men när de mest intensiva veckorna i juli har passerat märks det att åtminstone den riktiga högsommaren är över. Tempot blir lugnare, även om vädret fortfarande är sommar.

Jag inte låta bli att känna ett visst vemod, men jag tänker fortfarande njuta av de sista veckorna till max.

Eftersom sensommar för mig och mina kompisar innebär flytt tillbaka till olika studieorter bestämde vi oss för att ses ordentligt och laga middag tillsammans, kanske för sista gången innan alla försvinner åt olika håll. Jag fick (eller snarare: tog på mig) uppgiften att laga efterrätt.

Eftersom skogarna börjar fyllas av bär fick jag den spontana idén att laga något med blåbär. Sagt och gjort klev jag i stövlarna och begav mig genast ut på blåbärsjakt.

Men det visade sig att jag inte var ensam i blåbärsriset. Och den här gången var det ingen älg eller ens en gullig ekorre som gjorde mig sällskap.

Jag möttes av uppskattningsvis tusen myggor, som alla var mycket sugna på mitt blod. Flera gånger var jag nära att välta ut alla blåbär jag fått ihop när jag viftande försökte göra mig av med de närgångna varelserna, som tyckte särskilt mycket om att flyga i ansiktet på mig.

Efter en stunds kamp mot de flygande, bitande och irriterande surrande djuren hade jag ändå samlat ihop tillräckligt med blåbär för en cheesecake. Mycket nöjd med min ”fångst” kunde jag bege mig hem till köket och sätta i gång.

I skrivande stund är det några timmar kvar till kakan i fråga ska avnjutas. Hoppas att den var värd striden i blåbärsskogen och myggbetten på armarna.

Oavsett vill jag tipsa alla som har möjlighet att ta sig ut i skogen och leta efter blåbär, eller annat ätbart. Trots diverse insekter och andra motgångar är det ändå rätt skönt, åtminstone för en liten stund. Och förhoppningsvis kan man äta något gott efteråt – som dessutom är gratis!