Kostnader för mat utgör en stor del av hushållens kostnader och i takt med att matpriserna under de senaste åren ökat har också marginalerna i ålänningarnas plånböcker minskat. Samtidigt utgör livsmedel en stor del av vårt avfall. I Finland uppstår varje år 116 kilo livsmedelsavfall per invånare.

Jenny Pettersson berättar att hon alltid haft ett ekonomiskt och miljömedvetet tänk i sin matlagning.

– Det brukar gå lite i perioder. Emellanåt har jag en väldig struktur och gör upp matplanering för en månad åt gången, sedan faller jag tillbaka lite. Just nu har jag ganska bra koll och det kommer sig av att det blivit dyrare med mat. Jag insåg hur mycket pengar vi gjorde av med när vi inte planerade.

I hushållet finns förutom Jenny Pettersson en sambo och två hundar, och hon berättar att matkontot brukar laddas med 450 euro per månad. Det låter kanske inte jättelite, men i det ingår också hundarnas mat och hygienprodukter som tvättmedel och duschtvål. En bra månad kan det dessutom finnas mer än en hundring kvar när matkontot ska fyllas på igen.

Råvaror efter säsong

För att hålla den budgeten gäller det att laga mat som inte kostar mer än någon euro per måltid.

– Det låter kanske som att det är svårt att laga någonting gott och näringsrikt för så lite pengar, men det är det inte, säger Jenny Pettersson.

Planering är A och O.

– Ha en tydlig plan och en inköpslista som du följer! Det är så lätt hänt att det slinker ner onödiga saker när man inte planerar och måste handla spontat.

Två andra tips är att handla råvaror efter säsong och att verkligen se till att hela råvaran används.

– Stjälken på en broccoli är ett bra exempel. Den slänger nog många men den går hur bra som helst att spara och riva ner i till exempel en soppa eller gryta.

Dryga ut med billigt

Att Jenny Pettersson själv bara äter veganskt är förstås en stor fördel när det gäller att hålla matbudgeten. Den som till exempel tycker om att äta kyckling vet att portionspriset rasslar iväg en bra bit över två euro redan samma sekund som kycklingpaketet landar i varukorgen, men oavsett vilket går det enligt Jenny Pettersson alltid att dryga ut maten med billiga råvaror.

– Som betor, morötter och bönor.

I hennes bassortiment finns det alltid frukt och grönsaker, bönor och linser, havregryn, ris, pasta och mjöl. Mjöl eftersom hon i stort sett bakar allt bröd själv. Vill man hålla matkostnaderna nere är det också en fördel med viss självhushållning, och hemma hos Jenny Pettersson odlas det såväl örter som grönsaker i växthuset.

Just örter och kryddor får man kanske jobba lite extra med när man lagar mat med billigare veganska råvaror, konstaterar Jenny Pettersson.

– Jag har hört många säga att det är för dyrt eller omständligt att äta gott eller nyttigt, men det behöver det inte bara.

Använd frysen

Örter är också ett bra exempel på råvaror som ofta hamnar i komposten utan att allt tas tillvara på.

– Det går hur bra som helst att hacka upp och frysa ner.

I Jenny Petterssons frys brukar det ofta också finnas en hel del bananer.

– Det är övermogna bananer som säljs i billiga bananpåsar på Hugos i Hammarland. Jag brukar köpa hem, ta tillvara och frysa ner dem.

För den som vill fynda i matbutiken konstaterar hon också att det finns ganska bra möjligheter på Åland, särskilt när det gäller protein som säljs med röda lappar inför utgångsdatum. När hon själv handlar är också miljön en aspekt.

– Jag försöker laga hållbar mat, och då köper jag lokalproducerade råvaror även fast det är lite dyrare.