Åsub gör en konjunkturbedömning för hösten som är positivare än den som gjordes i april i år. Bland annat hade hotell- och restaurangbranschen en bättre sommar än Åsub räknade med på våren. Dessutom har inte pandemin påverkat inflyttningen negativt på det sätt man tidigare befarat.

Ålands bnp förväntas växa med nio procent i år och med sju procent nästa. Som jämförelse var prognosen -16 procent i Åsubs ekonomiska översikt för hösten 2020.

”Utifrån detta skulle Ålands återhämtning fortsättningsvis ligga en bra bit efter Sverige och Finland även nästa år, vilket främst beror på passagerarsjöfartens fortsatt utsatta situation”, skriver Åsub i översikten.

Rederierna kämpar

Ett stort orosmoln för hela Ålands ekonomi är passagerarsjöfartens kräftgång. Trots att andra områden haft en mer positiv utveckling än vårens prognos ligger rederiernas passagerarantal ganska nära prognosen. 

”Den positiva sommaren för landturismen återspeglas inte i sjöturismens passagerarstatistik”, skriver Åsub i rapporten.

På de rutter där åländska rederier är verksamma var passagerarantalet under juni och juli hela 60 procent under normalläget.

Stora delar av ekonomierna i Ålands närområde har öppnat upp tack vare en hög vaccinationstäckning, vilket har gjort att en stor del av produktionsbortfallet under pandemin redan har återhämtats.

”För den åländska ekonomin saknas dock förutsättningar för en stark återhämtning så länge passagerarrederiernas marknadsvillkor inte normaliseras”, skriver Åsub.

Matchningen svår

Före pandemin var det relativa arbetslöshetstalet runt 3,5 procent. Som högst på grund av pandemin uppgick den till 13,4 procent i maj 2020. 

Därefter har arbetslösheten sjunkit i två perioder, den första i juni till oktober 2020 när kraftiga restriktioner lyftes. Den andra minskningsperioden har pågått sedan april i år och i september var siffran nere på 5,3 procent. 

Åsub skriver att arbetslösheten väntas fortsätta minska, men i långsammare takt än tidigare. Detta beror på att siffrorna det senaste halvåret kommit mycket närmare en normal nivå och att det därmed finns mindre att ta igen. 

Samtidigt växer problemen med matchning mellan kompetens och lediga platser på arbetsmarknaden. Under sommaren larmade turismbranschen om svårigheter att hitta personal, och Åsub befarar att problemen blir värre när transportbranschen längre fram väntas öka efterfrågan på personal.

”Problemen riskerar att begränsa produktivitetsutvecklingen inom det åländska näringslivet”, skriver Åsub.

Dessutom konstaterar man att svårigheten att hitta ett jobb ökar ju längre en person varit arbetslös.

”En fortsatt minskning av arbetslösheten i stadig takt är därför viktigt för att den inte ska bita sig kvar på den åländska arbetsmarknaden”, skriver man i rapporten.

Lägre klumpsumma

För år 2020 fastställdes avräkningsbeloppet – klumpsumman – till 223 miljoner euro, vilket är en minskning på nästan sju procent från år 2019. Enligt uppgifter från Finansministeriets senaste tilläggsbudgetförslag blir klumpsumman i år knappt 195 miljoner euro. Åsub skriver att det vore en minskning på nära 13 procent, eller drygt 28 miljoner euro, från 2020.

”Den huvudsakliga förklaringen till att avräkningsbeloppet minskar betydligt är att det nya finansieringssystemet trätt i kraft och grunden för avräkningsbeloppet har ändrats”, skriver Åsub.

I förslaget till statsbudget för år 2022 väntas avräkningen öka med nästan fyra procent från i år och då uppgå till cirka 202 miljoner euro.