Landskapsregeringen (LR) tillsatte den 18 oktober två chefstjänster: chefen för finansavdelningen, och chefen för infrastrukturavdelningen. Båda för en avtalslön på 8.000 euro i månaden.
Men avdelningschefernas löner har inte alltid varit så höga. De senaste tio åren har till exempel infrastrukturavdelningens chef haft en beskattningsbar förvärvsinkomst på 63.000-70.000 euro om året.
Så sent som 2022 gjordes, som en del av det kollektivavtalsenliga löneutvecklingsprogrammet, tillsammans med facken en justering av avdelningschefernas löner efter att de legat på samma nivå i ungefär tjugo år. Enligt förvaltningschef John Eriksson var orsakerna till justeringen två. Dels att skillnaden mellan chefernas och underlydande medarbetares löner var för liten – vilket försvårade lönejusteringar för övriga – dels att landskapets avdelningschefslöner var lägre än för motsvarande tjänster inom stat och kommuner, men också inom privat sektor.
– För oss som arbetsgivare har det varit ett problem. Vi har haft svårt i rekryteringssituationer där lönefrågan ofta kommit på tal eller varit en avgörande faktor.
2020 trädde dessutom en lagändring i kraft som möjliggör att chefer anställs på viss tid samt kopplat till en högre avtalslön. I dag har man därför avdelningschefer med kollektivavtalsenliga löner, men också de två nyrekryterade avdelningscheferna som har en tidsbunden anställning med en något högre lön. De tillsvidareanställda avdelningschefernas löner är några hundralappar lägre (se faktaruta).
John Eriksson ser det som en fördel att lagändringen möjliggör att pröva de högsta tjänstemännen tjänster vart femte år för att se om personen motsvarar det som organisationen just nu behöver, eller om det finns andra sökanden.
Kommer ni att tillsätta framtida vakanser på samma sätt?
– Ja, det utgår jag ifrån att man politiskt vill fortsätta med. Det var syftet med lagändringen som gjordes.
Stort ansvar som chef
Enligt John Eriksson är avdelningschefernas löner motiverade. Han framhåller att en avdelningschefs anställningsskydd är lägre än övriga tjänstemäns. Man kan sägas upp om det finns ett ”godtagbart motiverat skäl”. Detta tillsammans med en anställning på viss tid återspeglar sig i lönesättningen.
– Avdelningscheferna sitter dessutom på verksamhetsansvaret, och egentligen också arbetsgivaransvaret, lite motsvarande en vd i ett bolag. Du kan också göra jämförelser med kommundirektörer. Det är ett ganska tungt ansvar.
Men en vd kan ju få lämna sin tjänst här och nu. Är det inte en skillnad?
– Förvaltningschefen är den enda som sitter enbart på förtroende. Men anställningsskyddet är mycket lägre för avdelningschefer än för andra tjänstemän.
Samtidigt har inte avdelningscheferna ett intäktsansvar som en vd har.
– Helhetsbudgetansvaret för avdelningen ligger på avdelningschefen, och du har ett tjänstemannaansvar som är mer omfattande än för en vd. Det är ett personligt straffansvar, och där menar jag igen att du har en risk. Och det återspeglas i lönen.
Hur resonerar ni allmänt kring löner i landskapet? Ska era löner vara konkurrenskraftiga?
– Vi har fortsättningsvis mycket lägre löner än till exempel staten, om man tittar på motsvarande tjänster så som en kanslichef och lägre chefstjänster vid ministerierna i riket, men även om man ser på den kommunala sektorn. Tittar du även på Åsubs siffror både inom privat och offentlig sektor ser du att landskapets chefslöner är lägre.
Ska landskapet vara drivande i löneutvecklingen?
– Jag anser inte att landskapet är drivande i löneutvecklingen, allra minst när det gäller chefslöner, snarare tvärtom. Vi märker att lönedelen är en problemfaktor i rekryteringssituationer. Om man ser på till exempel infrastrukturavdelningen har man över 100 anställda, det är ett ganska omfattande arbetsgivaransvar.
Men inom lagberedningen är det tolv på lönelistan.
– Lagberedningschefen är inte avdelningschef och har en annan roll enligt lag.
John Eriksson tillägger att alla avdelningar även har myndigheter administrativt underställda sig, och kopplar det till lite av ett ”koncerntänk” där avdelningschefernas roll blivit mer påtaglig i samband med det nya finanspolitiska ramverket.
– En annan sak som bör lyftas är att avdelningscheferna står utanför arbetstidslagstiftningens tillämpningsområde. Du har inte rätt till övertid eller mertid, de nya lönerna är helhetslöner.
Så är det ju ofta på de lönenivåerna.
– I vår omvärld, både inom privat och offentlig sektor, har de högsta cheferna ofta helhets- eller avtalslöner.
Ytterligare en sak som motiverar löneutvecklingen är avdelningschefernas offentliga utsatthet, menar John Eriksson. Det är ofta de som hamnar i det mediala rampljuset.
– Det är en ganska utsatt position.