Allt fler larmrapporter kommer om ungas psykiska ohälsa. En av de senaste är Ungdomsbarometern som kom i höstas och som visade att särskilt åländska ungdomar mår dåligt. Det här är den tredje artikeln i en serie där Ålandstidningen belyser ämnet. Har du tips vad vi borde skriva i ämnet framöver? Hör av dig till nyheter@alandstidningen.ax.

Då och då får Camilla Winberg och Christian ”Snuffe” Johansson som är klinikchef höra att Bup inte gör sitt jobb eller inte tar emot klienter som de borde.

Det kan handla om medelsvår till svår depression, trauma, medelsvåra eller svåra tvångstankar och svår ångest. Också utredningar av medelsvår eller svår npf-nedsättning (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som till exempel adhd eller autismspektrumtillstånd) ingår.

– Det ska alltså finnas en tydlig funktionsnedsättning hos klienten, säger Camilla Winberg.

Christian ”Snuffe” Johansson förtydligar.

– Vi har inte fokus på dem som mår dåligt, utan på dem med grav psykisk ohälsa. Den uppgiften är utmanande nog, det är våra köer bevis för.

Allt yngre klienter

En oroväckande trend är enligt dem att den allvarliga psykiska ohälsan har krupit ned i åldrarna.

– Speciellt i de komplicerade neuropsykiatriska fallen ser man att klienterna blir allt yngre.

För ett år sedan skrev Ålandstidningen om långa köer till Bup. Köerna berodde på underbemanning och ökat tryck. Främst gällde det ett stort behov av neuropsykiatriska utredningar.

I dagsläget arbetar åtta personer på Bup och i nuläget efterfrågar man inte i första hand fler tjänster. Istället önskar man att betydligt mer resurser sätts på primärvårdsnivån och preventivt arbete.

– Vi har jobbat för att minska köerna, rett upp och rationaliserat, säger Christian ”Snuffe” Johansson .

– Trycket på oss är fortsatt högt. Vi behöver därför hålla på våra gränser så vi kan vårda dem med allvarlig problematik, säger Camilla Winberg.

De säger att det saknas psykologtjänster på primärvårdsnivå. Som bäst är alla skolpsykolog- och skolkuratorstjänster tillsatta, vilket underlättar för Bup. Dock finns där en del sjukskrivningar.

– Primärvårdens psykologtjänst är fortsatt obesatt och har varit det i många år. På rådgivningarna kan man ofta fånga upp barn och unga i ett tidigt skede, så det är en viktig tjänst. Vuxna har dessutom en lågtröskelmottagning vilket saknas för barn och unga. Många vuxna har också tillgång till företagshälsovård och kan den vägen få hjälp med det psykiska måendet, säger Snuffe Johansson.

Ingen ger verktyg

De efterlyser en bred debatt i samhället där Bup, skolor, daghem, Kommunernas socialtjänst KST och politiker diskuterar vilka resurser som behövs för de här barnen och ungdomarna och hur man bäst organiserar sig för familjerna.

– Visst diskuteras det även nu, men ingen ger verktyg åt barnen och många vill knuffa över problematiken på någon annan instans, menar de.

Camilla Winberg säger att det är viktigt att börja tala om psykisk hälsa redan tidigt.

– Psykisk hälsa handlar om tråkiga och basala saker som sömn, rutiner, regelbundna matvanor, trygghet och inklusion, säger Snuffe Johansson.

Camilla Winberg säger att det också inbegriper möjligheter att vara frånkopplad från den digitala världen och sociala medier ibland.

– Vi här på Bup ser ett samhälle som är ganska trött. Många är exempelvis konstant uppkopplade och det finns inte rum för återhämtning. Det är inget vi kan fixa med terapi. Utmaningarna i dag är många och även många vuxna mår dåligt och det återspeglar sig förstås i barnens mående.

Samhället i nyckelroll

Det kan ibland finnas en övertro på att mediciner och terapi kan ordna upp det mesta.

– Det är inte så att vi på Bup ”kan skruva barnen på rätt” även om vi förstås kan göra en del. Behandlingen är delvis också förhållningssättet till de här personerna ute i samhället, hos föräldrar, i skolor och på daghem. Barn och unga lever ju i en miljö som vi bör se till att främjar god hälsa och stabilitet, säger Snuffe Johansson.

– Det är rätt vanligt att skolor och daghem vill att vi gör utredningar och ska handleda kring de här barnen. Men vi är inga pedagoger och handleder inte personalen, säger Camilla Winberg.

I snart tio års tid har också ett resurscentrum diskuterats som stöd till dagvård och skola. Snuffe Johansson säger att den diskussionen igen borde aktualiseras.

– Det har bland annat efterlysts speciallösningar i form av sjukhusskolor från pedagogiskt håll. Men det finns risker med att isolera barn och unga med specialbehov i särskilda skolor. Snarare har vi jobbat för integration under de senaste 30 åren. Att sjukskriva barn från undervisning är inte lösningen om det så rör sig om kroppsliga eller mentala problem.

Överlag talar de om orealistiska förväntningar på Bup.

– Det finns ju gränser för vad åtta personer kan ta hand om. Vi upplever att man i vissa fall vill knuffa över problematiken på oss, man kanske upplever att man i skolan eller man själv är inkompetent och är rädd att göra fel. Men man kommer långt med att agera som en medmänniska, säger Snuffe Johansson.