Både bussar och bilar behövs för att transportera människor i de humanitära korridorer som upprätthålls under vissa tider i det så kallade nollområdet, förklarar Monica von Frenckell från gruppen Ukrainax som arbetar frivilligt med att skicka hjälp till Ukraina. Bussarna som nu körs dit har skänkts av Viking Line, säger hon.
– Vi tänkte först göra om dem till ambulansbussar, men nu var behovet vanliga civila bussar.
De totalt elva fordonen som nu åkt ner är fullastade med olika slags förnödenheter.
– Det är allt från hemstickade yllesockor till papper och pennor för barnen, portabla elverk, powerbanks, ficklampor, pannlampor, sovsäckar och pedagogiska spel, säger Monica von Frenckell.
Även en sjukhussäng, rullstolar och brandsläckare finns med.
Tandläkarmottagning
Ett av fordonen i konvojen är en lastbil som har byggts om till en portabel tandläkarmottagning. I den ska soldater med dålig tandhygien få hjälp, men även barn, äldre och handikappade som fortfarande bor i området där strider pågår kommer att kunna få tandvård i bilen.
När bilen visas upp för Ålandstidningen ska fortfarande en generator och två kompressorer monteras. Under våren har bilen försetts med nytt tak och isolering. Den kommer att jobba både sommar och vinter och kan därför hållas uppvärmd eller nedkyld.
När man går in i lastbilen kommer man först till ett mindre rum, som bland annat rymmer en vattentank.
– Det här är en ljussluss, för att kunna jobba i mörker utan att ljuset syns ut, förklarar Bosse Karlsson.
Tanken är att utrymmet även ska fungera som väntrum.
– Det kommer också finnas möjlighet att ladda telefoner, säger Bosse Karlsson.
Längre fram i bilen finns förutom själva tandläkarmottagningen ett sovrum med två sängar, ett handfat och en nödutgång.
Sakkunniga
Tandläkarna Tom Björkman och Mikael Lagström har hjälpt till och fungerat som sakkunniga när tandläkarbilen har gjorts i ordning. Enligt dem finns all nödvändig utrustning med i bilen.
– Men det är klart att man skulle behöva mer utrustning för att göra riktigt avancerade saker, säger Mikael Lagström.
Röntgenapparaten och den övriga inredningen kommer från Gustav Studes tandläkarmottagning som han har donerat (se skild artikel). Även hans tandläkarstol skickas med till Ukraina, men den har inte installerats i tandläkarbilen. Där finns i stället en enhet med stol och lampa som har skänkts av Terveystalo.
Också förbrukningsmaterial skickas med. Beroende på vilka patienter som kommer in ska det räcka för att lappa tänder i en månad ungefär, uppskattar Tom Björkman och Mikael Lagström.
– Jag tror att största delen av behandlingarna kommer att vara akutbehandlingar, säger Tom Björkman.
Arbetet med att ställa i ordning bilen har gjorts helt frivilligt av både privatpersoner och företag.
– Ingen har tagit betalt för något av det, säger Bosse Karlsson.
– Det är säkert tusentals arbetstimmar, säger Monica von Frenckell.
Gustav Stude skänker sin mottagning till Ukraina
Tandläkaren Gustav Stude donerar sin mottagning, som stått oanvänd i flera år, till Ukraina.
Gustav Stude donerar hela sin tandläkarmottagning till tandläkarbilen som skickats till Ukraina.
Han var ledande tandläkare vid Ålands Folkhälsoförbund när han i mitten av 1980-talet började fundera på att ha en mottagning hemma. Han drev sedan en sådan mottagning i Jomala.
– Den har stått här oanvänd i flera år till ingen nytta. Min dotter och hennes man berättade att man skulle skicka utrustning till Ukraina och frågade om jag ville vara med. Jag tyckte att det var en jättebra idé. Ukraina lider av nöd. De behöver all tänkbar hjälp, säger han.
Hur känns det att din utrustning får den här användningen?
– Det känns nog bra.
Även hans hustru Barbro Stude, som hela tiden arbetade tillsammans med min man i mottagningen, tycker att donationen en bra idé.
– Vi hade funderat lite på vad vi skulle göra med den. Det här är jättebra, säger hon.
Monica von Frenckell från Ukrainax säger att det var Gustav Studes svärson som tog kontakt med gruppen.
– Vi hade fått förfrågningar från våra kontakter i Ukraina om tandläkarutrustning, för tandhygienen börjar vara dålig hos soldaterna och hos människorna som bor i de utsatta områdena och som inte kan fly.
