Ålandstidningen har tidigare berättat att Migrationsverket (Migri) i våras konkurrensutsatte förläggningsverksamheten på Åland och valde det privata Babando Oy som tjänsteproducent.

Egentliga Finlands distrikt inom Finlands Röda Kors ville driva vidare förläggningen och hade lämnat det billigaste anbudet. Men enligt ett villkor i den interna konkurrensutsättningen kan samma anbudsgivare väljas som tjänsteproducent i högst två delområden och FRK Egentliga Finland hade redan vunnit ett delområde och FRK Satakunta distrikt ett annat. Migri tillämpade begränsningen på anbudsgivare i samma närståendekrets varför man gick in för Babando, som lämnat in näst lägst anbud.

FRK Egentliga Finland överklagade beslutet till marknadsdomstolen som nyligen upphävde Migris beslut. I motiveringen anger man, enligt ett pressmeddelande från Migri, att man inte kan anta att de distrikt inom FRK som deltog i anbudsförfarandet ingick i samma närståendekrets på grunden att de hör till samma organisation.

Därmed fortgår verksamheten på Åland så som den inleddes under förra året.

Har er verksamhet på något sätt påverkats under den här processen?

– För klienternas del har det inte gjort det. Det här är en lagstadgad verksamhet som gjort att den kunnat fortsätta oförändrad, säger biträdande chef för Ålands mottagningscenter, som förläggningen bytt namn till, Helena Flöjt-Josefsson.

Samma verksamhet

Däremot har hon och ansvarig handledare Tanja Eklöw sedan beslutet fattades i våras arbetat om olika avtal och kontrakt, för till exempel hyresbostäder och el, för ett övertagande av Babando den 1 oktober.

– I övrigt var ju tanken bara att allt skulle tas över med samma personal på samma plats. Vi skulle till och med ha samma telefonnummer. Vi har haft en bra dialog mellan Röda korset och Babando, målet har alltid varit att övergången inte ska märkas för klienterna.

Helena Flöjt-Josefsson ser en fördel med att lyda under FRK Egentliga Finland.

– Att säga att man hör till Röda Korset är en fördel, det är ett etablerat namn i sammanhanget. Det kräver inte lika mycket presentation och förklaring som ett privat företag.

Man fortsätter nu alltså som en filial till förläggningen i Pansio utanför Åbo. 14 arbetar inom mottagningscentret och man erbjuder 250 bäddplatser.

– I dag har vi 350 klienter.

Förläggningen öppnade under 2022 som en följd av kriget i Ukraina då integrationsarbetet på Åland tog fart. Tidigare hade landskapet främst tagit emot kvotflyktingar. Fortfarande flyr ukrainare till Åland.