Röda Korset Åland har som första åländska verksamhet hbtqia-certifierats. I går överräckte Regnbågsfyrens utbildare Ellinor Wrangtorp certifikatet till Röda Korsets verksamhetsledare Tomas Urvas, och de anställda som genomgått utbildningen fick diplom.

– Certifikatet är en trygghetssymbol. En hbtqia-person som kommer till Röda Korsets lokaler vet att det är en plats där man kan slappna av, säger Ellinor Wrangtorp.

En undersökning utförd 2019 på uppdrag av landskapsregeringen visade att nio av tio hbtqia-personer på Åland upplever att de bemöts på ett annorlunda sätt än andra. Svaren visade också tydligt att det finns en rädsla för diskriminering.

Syftet med certifieringsutbildningen är att skapa en mer öppen arbetsmiljö, öka kunskapen och kunna erbjuda ett kompetent bemötande ur ett hbtqia-perspektiv, både för medarbetare och för alla som kommer i kontakt med verksamheten.

– Både de som arbetar inom verksamheten och besöker den ska få ett inkluderande bemötande. Man ska våga visa vem man är och vara trygg med det, säger Ellinor Wrangtorp.

– I mötet med andra människor gör man antaganden och placerar dem genast i olika fack, man vidarebefordrar sina fördomar. Det gäller att bli medveten om detta, och att tydliggöra vilka normer som finns.

Under processutbildningen varvas föreläsningar med workshops, övningar, självreflektion, samtal och diskussioner. Förutom att de anställda har ökat sina kunskaper har arbetet också resulterat i en konkret handlingsplan.

Ökad medvetenhet

Tomas Urvas säger att utbildningen har varit ”lärorik och givande”.

– Arbetet på Röda Korset innebär att man träffar många människor, vi vill kunna bemöta dem på bästa möjliga sätt. Vi jobbar redan med inkludering och allas lika värde, det kändes rätt och självklart att fördjupa sig i området, säger han.

Även om fokus ligger på exkludering av hbtqia-personer hjälper utbildningen till att reflektera och synliggöra normer och diskriminering även ur ett bredare perspektiv.

– Den har ett bredare djup än vad jag trodde på förhand. Jag tycker att tankesättet kan tillämpas på allt umgänge med människor – att inte ta saker för givet, att ha respekt och låta den man träffar prata. Det är ett allmänt förhållningssätt. Det är inte komplicerade saker, men det är nyttigt att kittla hjärnan. Samhället utvecklas hela tiden. Vissa saker hade man hört tidigare, medan annat var nytt. Jag kan absolut rekommendera andra arbetsplatser att ta certifieringen, säger Tomas Urvas.

Personalen berättar hur de har nytta av sina nya kunskaper.

– I mötet med människor i kris kan man tänka på att lägga till den här dimensionen. Till exempel att inte bara anta att någon tillhör ett kön, eller är gift med någon av det motsatta könet. Förhoppningsvis kan det spridas vidare till de som arbetar frivilligt inom organisationen, säger Olof Collin.

Annina Pelli jobbar på Brottsofferjouren på Åland, och har också deltagit vid utbildningen.

– Jag har mycket klientkontakt, för mig handlar det om hur jag pratar med dem. Min medvetenhet har ökat, säger hon.

Kostar 4.800

I Sverige har det de senaste åren blivit allt mer vanligt att arbetsplatser hbtqia-certifieras, men utbildningarna har också fått kritik för att de är dyra. De kan kosta från 100.000 kronor och uppåt, beroende på hur många som utbildas.

Regnbågsfyrens certifiering har grundpriset 4.800 euro exklusive moms för en grupp på 20-28 personer. Man erbjuder en flexibilitet i priser under projektperioden som vanligtvis är upp till ett halvår, till exempel kan flera mindre enheter dela på en utbildningsgrupp.

– Det är en ganska lång utbildning som håller hög klass, personal- och lokalkostnader ska täckas. Det är helt klart värt pengarna, säger Tomas Urvas.

Fler föreningar och arbetsplatser får inom kort sina hbtqia-certifikat efter att ha genomgått Regnbågsfyrens utbildning – Studerandehälsan vid ÅHS, Rädda Barnen Åland, ABF Åland, SKUNK, Ålands Handikappförbund, Ung resurs, Ålands Feministparaply, skolhälsovårdare vid grundskolan och jämställdhetsgruppen inom Optinova.

Regnbågsfyrens verksamhetsledare Sofia Enros hoppas att ännu fler arbetsplatser väljer att öka sin hbtqia-kompetens och normmedvetenhet, och bidra till ett mer inkluderande samhälle. Under ett treårigt projekt har föreningen arbetat för att nå ut med certifieringen. Projektet tar slut nu, och man har inte beviljats medel av landskapsregeringen för ytterligare ett år som man ansökt om.

– Vi ska se hur fortsättningen blir, men det finns ett stort intresse för att öka kunskapen, säger hon.