Inflationen steg med 6,1 procent i maj 2022 jämfört med maj 2021, enligt färsk statistik från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub). Det är den högsta inflationssiffran sedan 1990 då den i januari nådde en topp på 8,7 procent. I Finland är ökningen 7 procent, och i Sverige 7,2 procent.
Inflation betyder att priserna går upp, vilket gör att pengarna räcker till mindre. Den mäts genom att räkna ut hur mycket konsumentpriserna har ökat under en 12-månadersperiod.
Åsub rapporterar att det som stigit allra mest är el, vatten, gas, övriga bränslen, bostäder samt drift av persontransportmedel. Men även inom livsmedel har det skett stora kostnadsökningar.
Kriget i Ukraina och de stigande priserna på drivmedel är några av anledningarna till att inflationen rusar just nu. Ännu en orsak är de utbudsstörningar som skapades redan under pandemin.
– En viss inflationstakt är bra, staten har ett mål på cirka två procent. Motsatsen är deflation, då sjunker efterfrågan på varor och tjänster vilket leder till ökad arbetslöshet. Men för hög inflation är problematisk och skapar obalans i ekonomin, säger Åsubs statistikchef Kenth Häggblom.
När efterfrågan på varor och tjänster stiger kan företag ha svårt att få tag i arbetskraft och måste betala mer för att locka personal.
– Arbetsmarknaden tar fart och löntagarna ställer krav på högre löner under inflation, det är en väntad effekt, säger Kenth Häggblom.
Hur påverkas den enskilda konsumenten?
– Mycket blir dyrare, till exempel bränsle, uppvärmning, el och livsmedel. Levnadskostnaderna ökar, naturligtvis beroende på vad man konsumerar och är beroende av.
För vilka blir det mest kännbart?
– För de som är väldigt beroende av biltransport. Har man uppvärmning av bostad och är beroende av el och olja drabbas man också mera. Livsmedelspriserna påverkar alla, men för de som redan lever på marginalen blir det förstås kännbart.
Inflation och ränta hänger ihop
Den som har lån kan också påverkas av att bankernas räntor stiger.
– Pengarnas värde äts upp av inflationen, bankerna får tillbaka mindre pengar och som kompensation vill de ha högre räntor. Höjda räntor är också ett medel för centralbanken att dämpa efterfrågan och minska marknadens överhettning, säger Kenth Häggblom.
Så påverkas ålänningarna av inflationen
Det här är några sätt inflationen kan påverka enskilda människors ekonomi.
Scenario 1: En ensamstående i hyreslägenhet
Ökade kostnader för el och vatten kan leda till hyreshöjningar. Livsmedelskostnaderna ökar, och för den som lever på marginalen kan konsekvenserna bli kännbara. Men å andra sidan kanske man inte är så beroende av vissa saker som exempelvis bil, vilket gör att man påverkas mindre.
Scenario 2: Ett pensionärspar i aktielägenhet
Man kanske inte har några lån eller låga lån, vilket är en fördel. Men pensionen ska räcka till mycket och de ökade kostnaderna kan kännas av. Har man bil kan drivmedelskostnaderna bli dyra. Förhoppningsvis har pensionärsparet hunnit bygga upp en buffert.
Scenario 3: Barnfamilj i villa
Den här gruppen riskerar sannolikt att drabbas hårdast av inflationen. Villan kanske är belånad och räntorna höjs. Man har kostnader som el, uppvärmning och vatten. På uppfarten kan det stå både en och två bilar.
På Ålandsbanken hanterar man just nu en strid ström av frågor om räntor från kunderna.
– Räntehöjningen har gått snabbare än marknadens prognoser. I sex år har vi haft negativa Euriborräntor, historiskt sett är räntorna fortsättningsvis på låga nivåer, men nu kan räntan stiga till två till tre procent det kommande året. Det finns en hel generation som knappt vet vad räntor är, det finns mycket oro kring räntehöjningar och vad det betyder, säger Ålandsbankens premiumchef Klara Nikula.
Många undrar om man ska binda räntor.
– Det beror på hur du är som person och hur din ekonomiska situation ser ut. Har du det väldigt snävt kan det vara en trygghet att binda räntan. Men det är väldigt individuellt.
Prognosen förändras hela tiden, och därför är det svårt att förutsäga exakt hur mycket räntorna stiger framöver.
– Just nu beror höjningen på att styrräntor höjs för att få bukt med den stigande inflationen. Då reagerar marknaden på det, säger Klara Nikula.
Men det finns ljusglimtar i mörkret.
– Det vi ser och reflekterar över är att ålänningen är duktig på att spara. Många har buffertar.
Bankerna stresstestar låntagarnas ekonomi för att veta att de klarar ett ökat räntetryck.
– Varje gång man gör upp kredit räknar man med sex procents ränta. Vi har nästan själva ifrågasatt de höga kraven, nu ser man att det har varit väldigt bra, säger Klara Nikula och fortsätter:
– Situationen har varit bra så länge att man har vant sig vid det, nu är man tvungen att tänka om. Vi får alla sänka våra levnadskostnader, och det finns att ta av.
En annan sak som Ålandsbanken har noterat är att kunder som står i färd med att bygga nytt har blivit mer försiktiga.
– Det är inte så mycket nybyggnation just nu, man drar öronen åt sig. Alla kostnader är skyhöga, det är också brist på råvaror och material. Leverantören kanske inte ens kan ge ett pris eller garantera att man får allt det material man behöver, säger Klara Nikula.
