Ålandstidningen publicerade förra veckan en intervju med fyra kvinnor som berättade om sina klimakteriebesvär, och hur överrumplade de blev när kroppen plötsligt sade ifrån. De vittnade om att de inte längre kände igen sig själva, och att de på egen hand fick lista ut vad som pågick. Först när de sökte sig till den privata vården fick de hjälp.

Gynekologerna Katarina Eriksson och Manouchehr Nosrat-Nezami jobbar på Cityläkarna, men de har även arbetat på Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Manouchehr Nosrat-Nezami har dessutom jobbat 15 år på Medimar. Båda har med andra ord lång erfarenhet av att hjälpa kvinnor med klimakteriebesvär.

När en kvinna kommer i klimakteriet är väldigt individuellt, medianåldern är 51,6 år. Hos en del kvinnor inträder klimakteriet redan vid 35, och hos andra vid 65, men merparten ligger i spannet 45-55 år. Trots att de flesta kvinnor vet att klimakteriet är att vänta, och trots att det finns mycket information om det, kommer det för många som en överraskning.

– Man kanske inte vill erkänna för sig själv att man har kommit till den här fina klubben, framför allt i en tid när vi ska vara evigt unga; man blir kluven i sitt sinne, säger Manouchehr Nosrat-Nezami och tillägger:

– Men det är inget fel, livet är inte slut. Det börjar en ny era och en ny möjlighet.

Rökning påverkar klimakteriet

En del kvinnor vill ha svart på vitt att de är i klimakteriet, och det kan i åtta fall av tio fås med ett enkelt blodprov. Gynekologen kan även med hjälp av ett ultraljud se om äggstockarna har någon aktivitet.

Men annars utgår läkaren från de symtom kvinnan har. Det kan vara allt från svettningar och blodvallningar till sömnsvårigheter, ångest, depression, hjärndimma, muskel- och ledvärk, påverkan på blodfetter …

– I och med att östrogen har receptorer i våra hjärnor, tarmar och skelett blir det stora förändringar i kvinnans kropp, säger Manouchehr Nosrat-Nezami.

Även livsstilen påverkar klimakteriet. En kvinna som är stressad, missköter sin kropp och hälsa, eller röker, kommer snabbare in i klimakteriet.

– Det lönar sig att ta hand om sig själv. Har man mycket stress omkring sig får man värre problem med klimakteriska besvär, och det är svårt att veta vad som är vad. Sömnstörningar kan man få av många orsaker, till exempel stress. Och är du i klimakteriet kanske du tål stress lite sämre, det kan bli en ond cirkel, säger Katarina Eriksson.

Symtomen man får kan påminna om utbrändhet.

Plåster mest effektivt

Det är helt individuellt hur snabbt eller långsamt östrogenproduktionen går ner, det vill säga hur fort kvinnan träder in i klimakteriet. De flesta bekymren kommer fyra-fem år innan mensen tar slut. Det vanligaste tecknet är oregelbunden mens.

De kvinnor som har svåra besvär får hormonbehandling i form av tabletter, -plåster eller -gel. Hormonbehandling med kombinerat östrogen och gulkroppshormon har genom åren varit omstritt eftersom det kan ha en förhöjd bröstcancerrisk, men enligt Katarina Eriksson och Manouchehr Nosrat-Nezami är den risken liten, och ska även sättas i relation till de besvär kvinnan har och vilken livskvalitet hon kan få under klimakteriet.

I dag får sju-åtta procent av alla kvinnor bröstcancer under ett helt liv, med hormonbehandling i klimakteriet ökar det till nio-tio procent av alla kvinnor under ett helt liv. De studier som gjorts är på behandlingar som varat fem år och längre, men hormonbehandlingen pågår ibland bara upp till tre år, även om det är individuellt hur länge man behöver behandling.

– Risken ökar inte av att du får hormonbehandling i ett eller två år, säger Katarina Eriksson och tillägger att den bröstcancer som kommer efter hormonbehandling i alla fall i teorin är en snällare sort.

Dessutom kan hormonbehandlingen inverka positivt på skelettet samt på hjärt- och kärlhälsan. Behandling med plåster anses vara mest effektivt och ger en jämn tillförsel av hormoner.

De kvinnor som haft bröstcancer ska däremot inte ges hormonbehandling. Men det finns också annat som kan hjälpa mot klimakteriebesvär, till exempel blodtrycksmedicin och akupunktur. Sömnsvårigheter och psykiska besvär kan behandlas med andra metoder.

– Budskapet är att man ska söka hjälp, för det finns hjälp att få. Vi försöker hitta något som passar, säger Katarina Eriksson.

Hormonspiral kan hjälpa

Som komplement till hormonbehandling kan man sätta in en hormonspiral, som utsöndrar gestagen (konstgjort gulkroppshormon). Enligt gynekologerna är spiralen effektiv och har få biverkningar. Den tar bort mensen under det så kallade förklimakteriet och när kvinnan träder in i själva klimakteriet får hon mildare besvär.

Ungefär 30 procent av kvinnorna får inga klimakteriebesvär alls. Men östrogenbrist drabbar med tiden alla kvinnor. Cirka fem år efter att en kvinna kommit in i klimakteriet blir de vaginala slemhinnorna torra och sköra. Risken för urinvägsinfektioner och urinläckage ökar.

I det här skedet behöver alla kvinnor behandlas med lokalt östrogen. Det är receptfritt och alltså inget man behöver uppsöka vården för. Får en kvinna däremot torra slemhinnor tidigare i livet ska hon söka vård eftersom det till exempel kan bero på svampinfektioner eller bakteriell vaginos.

– Urinläckage kan orsakas av torra slemhinnor eller någon snabbväxande förändring i buken, till exempel cystor, säger Manouchehr Nosrat-Nezami.

Det lokala östrogenet har ingen förhöjd cancerrisk.

Bra utesluta sjukdomar

Många av de besvär som är kopplade till klimakteriet kan också vara symtom på något helt annat. Hur ska man veta vad som är vad? Det är en fråga som även gynekologerna har svårt att svara på. Men de uppmanar att inte ignorera symtomen. I 50-årsåldern ökar till exempel risken för autoimmuna sjukdomar.

– Det kan vara bra att kolla att det inte är något annat som måste behandlas, till exempel sköldkörteln. Det är nästan samma symtom. Man kan inte bara säga att ”jaja, det är klimakteriet”, säger Katarina Eriksson.