Ska en person behöva ta livet av sig innan vården lyssnar på de anhöriga? Vården ska vara ett system som vi människor ska kunna förlita oss på men någonstans har det gått fel. Det är inte bara vården som inte gör något. KST, beroendemottagningen och polis, varför tar det så lång tid innan något händer?
Folk i samhället mår sämre och sämre, de tar till flaskan/tabletter och mycket annat för att försöka lindra smärtan och den psykiska ohälsa de sitter med. Vården är så underbemannad och tydligen har man slutat lyssna på de som kommer in och söker vård då det kan få gå så här långt.
Jag är en anhörig och en medberoende i min familjemedlems missbruk. Jag har kämpat, pratat med polis, psykiatrin, akuten, social myndigheter med flera men inget händer.
Min anhöriga blir bara sjukare och sjukare i sitt missbruk men inget händer trots att vi anhöriga skriker på hjälp. När tänker våra myndigheter kliva in? När tänker myndigheterna börja lyssna på de anhöriga?
Jag sade i somras till polisen att gör de inget kommer detta sluta i ett suicid.
Nu hände det, men som tur var överlevde min familjemedlem denna gång. Tyvärr överlever inte alla och min anhöriga kommer inte vara den sista i denna sits.
Vad ska krävas för att lagen och vården ska ändra så att dessa människor kan få hjälp? När ska ropen på hjälp tas på allvar?
Jag hoppas innerligt att denna insändare ska väcka en tankeställare till er i ÅHS styrelse, ledningsgrupp och andra myndigheter som är berörda och kan påverka problematiken med psykisk ohälsa. ÅHS värdegrund är ”…Alla insatser ska bidra till bästa möjliga hälsa och livskvalitet samt stödja det friska hos individen ...”
Jag kan berätta att detta inte är livskvalitet eller bästa möjliga hälsa för varken min anhörig med psykisk ohälsa eller för oss medberoende runt om honom. Vi är inte ensamma i denna situation.
Min fråga till er politiker, när ska ni lyfta denna viktiga fråga och börja agera?
Hur många unga ska behöva ta sitt liv innan vi får till en vård som fungerar och hjälper dem.
Orolig anhörig