Det gångna året har vi fått läsa talrika insändare om mer eller mindre vetenskapliga funderingar gällande användningen av väte i energiproduktion. Det är dags att se till verkligheten!

I EU och i hela världen har man kolossala förväntningar på ”grönt” väte. Finland kan bli en stor aktör på marknaden. Finland har konkurrensfördelar med billig och leveranssäker el, expansion av vind- och solkraft och som stabilt samhälle.

I Harjavalta kommun startar en fabrik en industriell produktion av ”grönt” väte. Fabriken byggdes rekordsnabbt på två år. El tas från vindkraft till fabriken. Där minskas högspänningen och elström leds till fyra stora elektrolyser, tillverkade i Tyskland. I elektrolyserna skiljs väte och syre från vattnet med katoder och anoder. Vattnet är renat från mineraler. Varje elektrolys producerar väte på hundra kilo i timmen. Med hela fabrikens produktion under en timme kunde man jämförelsevis värma 300 egnahemshus hela året. Väte och syre förvaras i två stora torn. Vidare tas vätet i containrar till olika industrier. Väte används som råvara, bland annat till konstgödselproduktion, samt till värme och energi. Väte kan även fungera som lagring för elenergi. Ett kilo väte innehåller tre gånger mer energi än bensin. Det räcker till en elbil för hela året, körningar på 20.000 kilometer.

När Harjavalta-bygget startades fanns det planer på närmare trettio anläggningar. Sedan dess har planerna minskat till hälften. Orsakerna är höga räntor, tilltagande inflation och Rysslands krig mot Ukraina. Investerarna backade, men kommer säkert igen när väteproduktion blir billigare. Oljan är ännu åtta gånger billigare. Det är absolut nödvändigt att bli av med fossil energi för att stoppa klimatförändringen.

Tyskland måste upphöra med naturgasleveransen från Ryssland på grund av kriget i Ukraina och har beslut att avveckla kärnkraften. Tyskland som EU-medlem är också tvunget att bli av med kolkraft. Tyska industrin kommer att importera fossilfri energi från övriga Europa och framför allt från Östersjöregionen med ledningsnäten via Baltikum. Tysk stål- och råmaterialindustri, petrokemisk industri, trafik och logistik samt kraftverk kommer att behöva import på upp till 70 procent av el, vätgas och metanol. Handelskammaren Tyskland-Finland har genom vd Jan Feller presenterat siffror med efterfrågan av elenergi på 95-130 terawattimmar år 2030.

Rauli Lehtinen (HI)