Foto:

Vem gör vad för Åland?

Ålandstidningen skriver på ledarplats att Viking Line har knäckt koden för att locka ny personal. Det skulle vara intressant att veta hur många ålänningar som anställs till fartygen. Antagligen inte så många då rekryteringen sker på fastlandet.

Det blir mer och mer tydligt att det endast är rederierna som vinner på Ålands skatteundantag samt ö-undantaget som nu även gäller för utsläppsrätterna.

För att anställas på Viking Line eller Finnlines ska du helst vara från fastlandet, för att anställas på Eckerölinjen eller Birka Gotland ska du helst vara svensk. Detta för att Viking Line och Finnlines inte vill byta personalen i olika hamnar och Åland räknas som problemet. Svensk personal på svenskflaggade fartyg är fördelaktigt för rederierna.
På vilket vis stöder dessa rederier det åländska näringslivet och skolsystemet? Hur stor del av sin personal skickar de på säkerhetskurser till kurscenter på Åland i jämförelse till kurscenter på fastlandet? Hur hjälper rederierna till med att få skolorna fyllda med elever?
Hur mycket inköp av varor och tjänster gör rederierna av åländska företag, då från företag som inte är involverade i den skattefria försäljningen ombord?

Är det så att rederierna tycker att priserna från de åländska leverantörerna är för höga då dessa kommer att behöva öka priset för deras kostnader som härrör till deras hantering av skattegränsen?

Det skulle vara intressant att veta rederiernas syn på detta. Och om ålänningar, åländska näringslivet och skolor inte är viktiga för rederierna, varför ska då Åland se till att rederierna kan fortsätta trafikera med skattefri försäljning?

Kanske det är dags att sikta in kommunikationerna till Åland på att ha en lite modernare ”Fjärdvägen” som har tillräcklig kapacitet för att hantera fastländska turister till Åland på sommaren samt frakten som behövs. Kanske en likadan färja kan gå några turer per dag mellan Mariehamn och Kapellskär på sommaren och färre på vintern. Servicenivån kanske räcker med ett enkelt kafé eller en kaffeautomat på vintern för att hålla kostnaderna nere.

Skattegränsobservatören

Hittat fel i texten? Skriv till oss