Fiskodlingsföretagen är oerhört viktiga för skärgården, men samtidigt utgör deras verksamhet en ansenlig belastning på vattenmiljön på grund av utsläppen av fosfor och kväve i avfallsslammet från de öppna odlingskassarna.
Problemet är känt sedan länge och Fiskodlarföreningen har undersökt olika tekniska lösningar för att minska utsläppen. Så sent som i november bjöd man in Anders Kiessling, professor i akvakultur, som berättade om ett pilotprojekt vid Vattudalens fisk i Jämtland där man testat flera olika metoder för slamupptag. Jämfört med de jämtländska vattnen erbjuder de åländska vattnen speciella utmaningar i form av saltare vatten, längre avstånd från kassen till land, havsströmmar och hård sjö, men hans bedömning var att det finns tekniska lösningar som fungerar även här.
Ett par veckor efter föreläsningen hörde fiskodlarföreningen talas om det norska forskningscentret Norce och anmälde sitt intresse att delta i deras testprojekt för slamupptagning. Där ingår även Naturresurscentret i Finland (Luke) som partner.
Vid sidan av Åland planerar Norce även pilotprojekt i fiskodlingar i Hardangerfjorden i Norge.
Förutom miljövinsten finns det pengar att tjäna för fiskodlarna. Slammet kan omvandlas till biogas, för odling av alger eller som konstgödsel. ”Det finns en stor marknad i hela Europa och skulle innebära en ny affärsmodell för alla fiskodlare, men det måste ske lönsamt. Intresset har ökat eftersom priset på gödsel stigit de senaste åren”, säger Rosita Broström, verksamhetsledare på Ålands fiskodlarförening”, till Ålandstidningen i onsdagens tidning.
Här på Åland kan det i första hand bli aktuellt att använda slammet som gödning på åkrarna. Men som Östersjöfondens tidigare vd Thomas Saurén och Tony Cederberg, amanuens på Husö biologiska station, förslagit i den utredning de presenterade i november i fjol, kan slammet också användas för produktion av el, värme och biogas.
Att ställa om produktionsmetoderna mot en hållbarare och mer kretsloppsinriktad teknik är kostsamt. Tack vare pilotprojektet får fiskodlingsnäringen möjlighet att testa utan att ta några större risker. Deras investering kommer främst att bestå av den arbetstid det tar att installera och sköta reningsutrustningen.
Projektet finansieras av Horisont Europa som är en enorm EU-satsning på finansiering och främjande av forskning och innovation i Europa. Landskapsregeringen deltagande som stödpartner i projektet medför inte några finansiella förpliktelser, konstaterar näringsminister Jesper Josefsson i LR:s beslut.
Ett beslut om finansiering av projekten väntas i sommar och efter det kan pilotprojektet inledas på Brändö Lax och Storfjärdens Fisk i Eckerö.
Spännande tider stundar för fiskodlarna och vårt prövade innanhav.
Petter Lobråten
tel: 26 633
