Klimatkrisen hotar Ålands framtid. Enligt FN förväntas 2023 bli det varmaste året någonsin. Klimatalliansen ställer upp i sommarens EU-val med fokus på koldioxidskatt, ambitiösare mål om klimatneutralitet samt ökade satsningar på förnybar energi och energieffektiviseringar.
För många av oss är kärleken till våra barn och barnbarn den samhällsomvälvande kraft vi behöver. När vi går samman för deras framtid vågar vi se krisen i vitögat, och tillsammans orkar vi agera för att kräva förändring. Så resonerar miljö- och klimatorganisationen
Rebellmammorna och jag som mamma och mormor sympatiserar med det.
Vi är många som varit med länge och som nu förfäras över den politiska utveckling i Europa som vi har sett de senaste decennierna. Superindividualism i kombination med en accelererande konsumism, har gjort många enskilda individer handlingsförlamade politiskt.
Klimatkrisen utgör den största säkerhetsutmaningen för EU, och den är akut. Vi måste ompröva, omställa och omfördela makten och pengarna med klimatet i fokus; från militär till miljö, från stridsvagnar till utbildning, från kanoner till våtmarker.
På alla EU-nivåer behöver vi konkreta handlingsplaner som lever upp till Parisavtalet och garanterar en samhällsutveckling som är fossilfri. För att omställningen till ett hållbart EU ska lyckas måste den vara tydlig, rättvis och inkluderande. Det innebär att färdplanerna måste ta hänsyn till de sociala och ekonomiska konsekvenserna av omställningen, så att ingen blir lämnad utanför. Det handlar om att se till att alla har möjlighet att delta i omställningen, oavsett bakgrund eller förutsättningar.
Vi kräver en EU-politik som erkänner klimatkrisen och tar oss mot målet att lämna en levande planet åt kommande generationer. Vi har inget att förlora, men en värld att vinna för våra barn och barnbarn på Åland.
Gudrun Schyman
Talesperson för Klimatalliansen och mormor
