Den 27 januari publicerade Ålandstidningen artiklar som belyste inflyttningens avgörande betydelse för Ålands samhälle och arbetsmarknad. Inflyttningen har ökat markant, och ett mål i utvecklings- och hållbarhetsagendan är att nå 35.000 invånare till år 2030. Hur vi främjar inflyttning och motverkar utflyttning har engagerat många, och attraktionskraft är en central fråga.
Samtidigt måste vi reflektera över vårt språkbruk. Inom jämställdhetsdebatten är vikten av inkluderande och icke-exkluderande språk ett självklart fokus – som exempelvis diskussionen om att ersätta “tjänstemän” med “tjänsteinnehavare”. Men i debatten om inflyttning används fortfarande det avhumaniserande begreppet ”arbetskraft”. Varför är detta problematiskt?
Att reducera människor till “arbetskraft” osynliggör deras berättelser, drömmar och bidrag till samhället. Det skapar en bild där människor endast ses utifrån funktioner och ekonomisk nytta, i stället för som fullvärdiga individer. Varje människa som bygger sitt liv här är mer än sitt arbete – de är en del av vår gemenskap och bidrar med sin kultur, erfarenhet och sina visioner.
När språket reducerar människor till vad de gör, snarare än vilka de är, riskerar vi att skapa avstånd mellan individer och i samhället. Åland är inte bara en arbetsmarknad med ”branscher där behovet av arbetskraft är stort”. Det är ett hem där nya invånare berikar både socialt och kulturellt. Därför behöver vi ett språkbruk som ser hela människan och främjar samhörighet.
Ett ensidigt fokus på arbetskraft missar vikten av integration. För att nya invånare ska känna sig hemma behövs möjligheter till språk, kultur och nätverk. De behöver också ha samma möjligheter till karriärutveckling – inte bara ses som lösningar på tomma platser. Om vi fortsätter att reducera dem till arbetskraft, minskar viljan att värna om deras rättigheter och trygghet, vilket öppnar för risker som exploatering och social exkludering.
Åsub:s rapport om flyttorsaker visar att många lämnar Åland på grund av värderingar, attityder och brist på integration och delaktighet. Att reducera människor till deras ekonomiska bidrag strider mot våra värderingar om inkludering och jämställdhet.
Åland är en plats där liv skapas och mening uppstår. För att bli ett inkluderande samhälle måste vi börja med att förändra hur vi ser på varandra och hur vi talar om varandra. Varje ord vi använder ska bygga gemenskap och tillhörighet – inte avstånd eller polarisering. Ett demokratiskt samhälle värnar om alla, och Åland ska vara en plats där alla känner sig välkomna, värdefulla och hemma.
Viktoria Olsson (Lib)
Alyssa Bittner-Gybbs (S)
Kristine Logoss Dzene (S)
Jonas Sommarhed (C)
