Hbl presenterar den 29.1 sociolog Riie Heikkiläs forskning i en ny faktabok ”Varför slutade vi läsa?” som drar slutsatsen att läsningen minskar medan polariseringen i samhället ökar!
Detta eldar tyvärr under den orosbrasa som pyrt inom mig alltför länge nu!
Hur ska våra unga klara sig i vuxenlivet när de nu mest umgås med miserabelt urvattnad och inkorrekt språkhantering via chattar, sms och kanske avhuggna mejl?
De förlorar, eller når aldrig, en vidsträckt och fördjupad kontakt med sitt eget språk. De saknar ju ett rikt ordförråd, förstår ofta inte ordens betydelse, värden och nyanser.
Med klen ordkunskap blir det mycket svårt att argumentera både i tal och skrift och kämpigt därtill att inhämta ny kunskap.
Det handlar till syvende och sist om demokrati!
Universiteten oroar sig sedan länge över att studerande helt enkelt inte kan tillgodogöra sig långa avsnitt text.
Vuxenvärlden har brustit här!
Detta är en hjärtefråga för mig. Min barndom präglades av att vi barn läste och läste och läste och biblioteket var vårt andra hem!
Men, tiderna förändras!
Läskrisen (som den numera benämns) är i praktiken en fråga om ökad ojämlikhet vilket Heikkilä och även andra slår fast!
Hur locka barn/tonåringar (… även vuxna …) att börja läsa då?
Här ett hovsamt förslag: lika viktigt som det är att servera barn näringsrik mat dagligen är det att servera dem en läsupplevelse!
Läs högt (en kvart om dagen?) och låt barnen lyssna. Sitt ner tillsammans. Kräv inget annat än lyssning!
Kan det kittla fantasin och glänta på dörren till läslustan även hos dem?
Värt ett försök och det finns inget att förlora, bara att vinna i flera avseenden!
Jag har själv mycket god erfarenhet av att ha läst samma bok parallellt med ett barnbarn och wow vad vi hade kul, båda!
Snart startar bokrean! Kanske en gemensam ”kik” på det godis rean dukar upp!
Lycka till.
Annette Bergbo, mormor och mamma
