Fastän inte anhängare av Elon Musk och hans primitiva idéer om hur en modern stat bör styras och i vetskap om att han inte kommer att kunna spara de biljoner han utlovat, bör man ändå behandla offentliga finanser effektivt. Om som nu när ÅHS tillåts leva sitt eget liv utan annan politisk styrning än den som kommer från Mats Perämaaa i form av oklara direktiv, som när de kommuniceras till styrelsens ordförande efter över ett år, diskuteras frågan med ledningen för ÅHS och inte med den styrelse som inte styr.
Samma oklarhet beträffande huvudman och principer för vem som betalar gäller det direktiv Perämaa har utfärdat beträffande redovisning, löneadministration och också upphandling. I denna märkliga värld där bolag som Ålands Post ska bedriva regionalpolitik vilket tydligen inte hör till förvaltningens uppgifter, men där längre avstånd mellan upphandlare och beställare tydligen anses bli mer effektivt? Allt detta medan miljoner försvinner till okänd nytta för bättre it-service medan enkel kommunikation mellan landskapets organ beträffande budgeten behöver ett år för att kommuniceras.
Ser man över ÅHS:s organisation som skisseras i reglemente och en praxis som inte är bättre kan förvåningen över om ineffektivitet och motsägelser ens kan göra någon vettig verksamhet möjlig.
I reglementet föreskrivs verksamhetsstrategens uppgifter som att ta fram ”strategi för intern och extern kommunikation” samt annat trams vilket gör att personen kan göra ingenting eller vad som helst utan att göra tjänstefel. För vi vet alla att det inte handlar om att kommunicera, för den uppgiften har endast ledningen när inte någon gång styrelsens ordförande av media tvingas till de sedvanliga plattityderna eller ursäkterna för det som alltid tycks gå fel. Hur mycken annan liknande dödvikt som ytterligare bara kostar vet väl de berörda själva och tänker knappast tala om det för de som betalar deras löner.
De väl avlönade chefer som redan finns beträffande ekonomi vill tydligen inte åta sig obehaget att befatta sig med lägre avlönad personal. Och för denna verksamhet finns en ny ordförande Sara Kemetter som anammat styrelsen Wille Valves metod att godkänna allt i någon märklig uppfattning om att enighet är viktigare än förnuftiga beslut. Kanske skattebetalare och vårdtagare och särskilt de som inte ens har inkomster som föranleder skatt, skulle föredra kloka beslut – eniga eller inte – som är bäst för både hälsa och ekonomi för såväl medborgaren som samhället.
Dessa förändringar som bara hänför sig till tidigare misstag hos styrelse och landskap gör att personalen inte ens vet vilka som får arbeta kvar där och för vem de ska arbeta (finansavdelningen eller varför inte posten) , vilket torde vara ett utmärkt sätt att sänka arbetsmoralen.
Peter Andersson
