Den ena Katrina var en kraftfull operamässig föreställning på Alandica med stor orkester och många goda sångare på scenen. Den andra Katrina är Jakob Höglunds musikteater i Helsingfors och Åbo, med bara en skådespelare (med åländsk anknytning) och tre musikanter på scenen. Jag hade behållning av båda föreställningar.
Operan inledde med en atmosfär av Grottesång där kvinnor i grå kåpor kröp omkring i ett rovland. Gjorde starkt intryck på mig som aldrig satt min fot i ett rovland. Kanske det inte inverkat lika starkt på Sally Salminen, hon kunde ha upplevt gallrandet av rovor som en mera vardaglig jordbrukarmöda. Däremot hade Sally Salminens intresse tydligen väckts av ett litterärt motiv: Hur en oduglig spelevink lockar en bonddotter till ett ruckel i sin hembygd. I Höglunds version går Katrina med Johan genom byn och ser förväntansfullt efter det utlovade kaptenshuset med två balkonger, för att till slut stå inför kojan på Klinten. Höglund skapar stämning medelst en säck med träklossar.
Operan koncentrerar sig konsekvent på själva Katrina. I Österbotten säger Johan farväl och försvinner ur bilden. Utan någon närmare förklaring hur det gått till, ser vi en gravid Katrina streta i det åländska rovlandet.
Höglund hanterar Sandras död med insikt. Katrina och Johan vandrar tillsammans bakom sin döda dotters kista till kyrkogården och blir kvar när begravningsgästerna gått. Då skapades ett bestående band mellan makarna.
I operan sörjde Katrina ensam medan hon monterade sin dotters kista. Tragiska scener tenderar till att bli långa i operor, det måste ju finnas tid för de vackraste ariorna. Man kan hoppas att det stämde med Jack Mattsons musikaliska intentioner.
Sally Salminens bok tar upp Sandras kista, men också här för att avspegla Katrinas och Johans relation. De får bräderna av byborna och Johan sätter i gång att snickra. Det vill inte bli någonting. Efter att en del virke blivit förstört, tar Katrina över och spikar ihop kistan själv. Snarare tragikomiskt än tragiskt.
Höglunds uppsättning skulle nog väcka ålänningarnas intresse. Eftersom hans uppsättning av Katrina är superbillig, skulle det lön sig med ett gästspel här.
Jan Kåhre
