Om sex veckor kommer Finlands regering samlas för den så kallade halvtidsgranskningen. Då kommer regeringen också fatta beslut om tillväxtåtgärder för att få fart på Finlands ekonomi som saknat tillväxt i femton år. Därför tillsatte regeringen en arbetsgrupp som för en dryg vecka sedan kom med 41 åtgärdsförslag.
En av åtgärderna är förslaget att slopa arvs- och gåvoskatten. Förslaget har starkt stöd från många företagarorganisationer, men också av en majoritet av finländarna.
Regeringen och finansministeriet behöver samla mod och fatta beslut om ett avskaffande av skatten. Att slopa den, även om man ersätter den med en överlåtelseskatt enligt svensk modell, skulle betyda att det lämnar en kostnad på många miljoner euro i början. Många hävdar ändå, inklusive jag själv, att de dynamiska effekterna kommer vara så stora att de på sikt kommer hämta in mer pengar i andra skatter än själva kostnaden för att avskaffa arvs- och gåvoskatten.
Finland borde egentligen ha avskaffat arvs- och gåvoskatten för länge sedan. Göran Perssons socialdemokratiska regering avskaffade arvsskatten år 2004. Norge följde efter år 2014. Att Finland inte har gjort det innebär sannolikt att miljarder euro flyttats ut från Finland via helt laglig skatteplanering. Björn ”Nalle” Wahlroos har varit helt öppen med sitt beslut att för mer än tio år sedan flytta till Sverige för att undvika arvs- och gåvoskatt samtidigt som han fortsatt verka i Finland.
Arvs- och gåvoskatten försvårar generationsväxlingar av företag och gör att också större finska familjeföretag i stället säljs ut än att man genomför en generationsväxling som kan vara utmanande även utan skatten. Familjer som sålt ut sitt familjeföretag har sedan kunnat flytta utomlands till exempelvis Monaco, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien eller Sverige.
Många tror att de här pengarna skulle återvända till Finland om arvs- och gåvoskatten slopades samtidigt som det skulle underlätta kommande generationsväxlingar, så klart också på Åland, något som borde stärka ekonomin, tillväxten samt kapitalbasen i ett förhållandevis kapitalfattigt land.
De flesta människor skatteplanerar inte och flyttar inte utomlands, men de allra flesta ärver något. För alla dem känns det orättvist och orimligt att mitt under pågående sorgearbete fundera på om man måste sälja släktgården eller familjens sommarstuga som förvärvats med hårt arbete och redan beskattade pengar, eller behöva ta banklån för att kunna ta över huset som föräldrarna byggt för att man inte annars har råd att betala arvsskatten.
Ännu större tragedi är det för arvingar vars föräldrar eller förälder går bort allt för tidigt i exempelvis en dödlig sjukdom eller olycka. Av just dessa anledningar skrev vi in en skrivning i regeringsprogrammet om att utreda slopandet av arvs- och gåvoskatten enligt svensk modell. Det är dags att ha mod att fatta det beslutet nu.
Mats Löfström
