Bengt Hellman tvivlar på de uppgifter jag gett i min insändare om vätgas. Han påstår också att jag avsiktligt skulle sprida felaktigheter. Ett fräckt påstående utan sanningshalt.
Spaltutrymmet för insändare gör att man oftast inte kan skriva detaljerat om teknikfrågor. Så också om vätgas men det finns öppen information tillgänglig. En leverantör av elektrolysörer (produktion av vätgas från vatten) uppger att verkningsgraden är 62,5 procent. Enligt uppgifter från mars i år, behövs drygt 50 kWh el för att producera ett kilo väte plus nio liter vatten. Vätets energiinnehåll är 33,3 kWh/kg, alltså cirka 65 procent verkningsgrad. Vattnet måste renas genom destillering eller annan reningsprocess som omvänd osmos. Det ger mera energiförluster.
Vätgasen måste antingen komprimeras eller göras flytande genom nerkylning till minus 253 grader för att kunna lagras. Vid normalt tillstånd är volymen av ett kilo vätgas 11,13 m3, helt ohanterligt. Komprimering drar ytterligare cirka 10 procent energi och att göra den flytande kräver cirka 30 procent energi. Återstår cirka 30 procent användbar energi, möjligen 35 procent. Eftersom gasen har den minsta molekylen av alla ämnen, har den också lätt att läcka ut, förlusterna kan bli stora.
Jag föreslår inte någon metod för vätgastillverkning, jag jämför existerande metoder! Fossilgas = metangas påverkar i sig inte klimatet om den inte läcker ut i atmosfären eller CO2 från förbränning eller annan användning kommer ut. Biogas är en annan form av metangas. Kan man producera vätgas utan att släppa ut koldioxid ger det inte någon klimatpåverkan. Om det ska produceras stora mängder vätgas, så kommer kostnaderna att vara avgörande. Då kan vätgas från elektrolys inte konkurrera, färska siffror anger att ”grön” vätgas är sex gånger dyrare än ”grå”.
Hur kan vätgas användas? Två tekniker behöver vätgas. Dels produktion av ammoniak, som behövs till konstgödsel och metanol, som bränsle i framför allt fartygsmotorer. Ammoniak kan också användas som bränsle. Att använda vätgas direkt som motorbränsle har vissa utmaningar genom att förbränningstemperaturen är mycket hög. Sådana motorer håller på att utvecklas, bland annat av Toyota. Väte kan också användas för att generera el i en bränslecell, det finns ett antal fordon med den tekniken. Tyska tåg med bränsleceller har dock fått så stora problem, att man tills vidare återgått till diesellok. Ny kärnkraftteknik arbetar med höga temperaturer, vilket gör det billigare om man vill producera vätgas. Googla på Copenhagen Atomics, det är intressant läsning. De vill i huvudsak rikta in sig på vätgas-ammoniak tillverkning med sina minikärnkraftverk.
Jan Grönstrand
