Nyligen anordnades ett informationstillfälle om skattegränsen där både företagare, lagtingsledamöter samt sakkunnig från skattegränskontoret med flera deltog. Det är välkommet att den här typen av tillfällen hålls med jämna mellanrum, med både presentation av pågående arbete och en fråge- och diskussionsstund.
Jag vill bidra med lite mer kontext till Ålandstidningens artikel i fredagens utgåva (29.11). Vid frågestunden inkom ett flertal spörsmål kring skattegränsens existens och om alla olika alternativ/lösningar verkligen är utredda. Det framkom också att den senaste utredningen (Åsub) kring skattegränsen gjordes 2004, det vill säga för tjugo år sedan. Hanteringen av skattegränsen för den landbaserade näringen har under dessa tjugo år stadigt förändrats i en kraftigt negativ riktning.
Det borde vara i allas intresse att åter utreda skattegränsens påverkan på den åländska ekonomin, både positiv och negativ.
Skattegränsens fördelar för de aktörer som drar en direkt nytta av undantaget, dessa är vi bekanta med. Dock behöver vi även få mer kunskap om skattegränsens nackdelar, särskilt som att de har blivit allt fler, kostsammare, utvecklingshämmande och svårare att hantera för de landbaserade aktörer som är beroende av import och export av varor. Vilka specifika frågeställningar som ska utredas bör noggrant tas fram.
De förenklingar som arbetas med just nu är absolut välkomna. Men en långsiktig lösning där landbaserade företag på Åland kan agera under samma friheter och skyldigheter som andra företag i övriga EU, det måste vara slutmålet.
Anna Wennström
Egen företagare
