Man kan fråga sig varför jag i denna insändare vänder mig mot en enskild företagare. Jag gör detta av flera skäl; verksamheten på Haga äger rum på en av landskapet ägd gård, bolaget bakom verksamheten är ett aktiebolag med Ålands landskapsregering (LR) som indirekt ägare och sättet verksamheten nu drivs på väcker regelbundet allmän uppmärksamhet. Att man från verksamhetens sida nu begär att LR ska köpa in byggnader och att man får betydande offentliga stöd är också en bidragande orsak till mitt intresse liksom det faktum att bristande och ansvarslös politik varit orsak till den situation som nu föreligger.
I april 2012 ingicks arrendeavtalet angående Haga Kungsgård och därmed lades grunden för en utveckling som knappast kan anses ha varit i landskapets, miljöns eller branschens intresse. Dåvarande landskapsregering tyckte just då att 1.000 kor var exakt det Åland behövde!
Det blev fel från början. Arrendatorsbolaget fick lov att inleda verksamhet inom ramen för en gårdshelhet som till betydande delar skulle hanteras som Jan Karlsgården eller Kastelholms slott – alltså som ett museum. När kontraktet upphör eller då vissa andra villkor uppfylls har landskapet gått med på att lösa in byggnaderna – det kommer att bli dyrt. Villkoren utgör en automatisk snedvridning av konkurrensen.
I dag har vi en av Finlands största djurgårdar i Haga. År efter år har gården ansökt om och beviljats undantag från kravet att djuren skall få komma ut på bete, det vill säga i praktiken får majoriteten av djuren aldrig utöva sitt naturliga beteende att beta ute i det fria. Ett villkor för ett miljötillstånd bör i längden vara att alla kor slipper ut på bete i den omfattning som djurskyddsförordningen kräver av alla verksamhetsidkare. Nyligen har vi även tidningen Landsbygdens folk fått läsa om hur Gesterbys kor flyttats över till Haga. Hur beaktades Gesterbys borgenärers, bland annat landskapets, intressen? Nu är cirka 30.000 euro i arrenden obetalda till landskapets fastighetsverk som, enligt mig, regelvidrigt lät det nya Gesterby-bolaget få förtur till arrendeavtal utan att andra fick vara med och bjuda.
Det är min uppfattning att djurhållningen på Haga även utgör en orimlig miljöbelastning. Inte minst hösten 2023 fick vi bevittna hur man från verksamheten spred enorma mängder slamgödsel under en tid då Åland badade i regn och spridande av slamgödsel inte var korrekt eftersom ingen nerplöjning skedde och näringsämnena sannolikt sköljdes rakt ut i våra vattendrag (ÅMHM-beslut). Skulle vara intressant att veta hur Saltviks fjärden mår. Det skulle inte vara förvånande om det från politiskt håll höjs röster att LR köper in gården i förtid.
Allt tal om hållbarhet, småskalighet, beredskap, bärkraft med mera blir just tomt prat när man granskar politiken bakom denna verksamhet närmare.
Det allmänna stödet för Haga-projektet har varit orättvist och det har snedvridit konkurrensen. Man kan bara hoppas att nu styrande regeringskoalition förstår att landskapets plånbok ska hållas stängd.
Marcus Måtar
Haga Kungsgård svarar:
Det är ingen ide att bemöta insändaren som bygger på så många faktafel.
Markus Måtar är välkommen till Haga Kungsgård så kan vi visa verksamheten och informera om hur den fungerar.
