Ett kinesiskt fartyg har kört med utlagt ankare genom hela Östersjön och dragit av två kablar. Man antyder sabotage och fartyget är stoppat i Kattegatt. En liknande situation fick även ett åländskt fartyg erfara på slutet av 60-talet. Fartygets rutt gick då genom åländska och åboländska skärgården.
Det var babordsankare och all kätting som råkade lägga ut utan att fartygets besättning observerade detta. Under resan var kättingstopparna löskopplade, och ankaren fasthölls av ankarspelets broms. Man var av den åsikten att händelsen förorsakades av vibrationer vid fartygets gång i kombination med isbildning innanför bromsbanden. Det kan nog inträffa, att bromsbanden fryser fast i bromsskivan, men om dessa är väl tillskruvade bör friktionen ge tillräcklig uppvärmning så isen smälter, då bromsskivan och kabelarieskivor sätter sig i rörelse. Särskilt på bromsband utan ferodobeklädning, som är väl tillskruvade mot trumman på bromsskivan kan mycket liten mängd vatten och isbildning komma i spelrummet.
I skadeförebyggande syfte kan förutsättas, att man i farvatten som våra vid minusgrader bör eftersträva att inte använda ferrodobeklädda bromsband. Man kan taga bort ferrodo eller annan beklädning på stålbromsbandet under iakttagande att det har tillräcklig tjocklek på ankarspel, där bromsskivan är tillverkad av gjutjärn på äldre fartyg. Även bromsspinden kan vrida sig och på så sätt lösgöra bromsen i synnerhet om bromsen är dåligt åtdragen. Numera förekommer hydrauliska ankarspel där de hydrauliska oljedriftspumparna ofta är belägna i maskinrummet och drivs av fartygets hjälpmotorer.
I regel och enligt klassificeringssällskapens fodringar konstrueras ankarspelen så, att de med en hastighet av cirka sju meter per minut, förmår hiva båda ankaret jämtekätting hängande rakt ned. Ankarspelen manövreras från backen eller kommandobryggan. Större ankarspel är ibland försedda med två motorer och kontaktorstyrning. Leonardsreglering och Boostersystem finns. På elektriska ankarspel finns en slirkoppling med elektromagnetisk broms och med en vevdriven kopplingsanordning anslutes kabelarieskivorna till utväxlingen.
På de äldre mindre fartygen finns det ännu kättingstoppare, som kan öppnas på nästan nolltid såsom Woodensons-typ eller stoppare av Helsingborgs Varfs-typ med låslack och spak. På större moderna fartyg finns det ankarspel med kopplad mätartavla, som medels elektronisk reglerings påverkan ger utslag om ankarkättingen utfiras. På tavlan kan avläsas hur många famnar eller schackel har utfirats.
Hans Palme
Skeppsbyggnadsingenjör