De flesta är nu överens om att beskattningen av arbetspensioner är felaktigt uppbyggd och fullständigt orättvis, skriver Johan G. Granlund.
<@Fotograf>Daniela Hasselgren
De flesta är nu överens om att beskattningen av arbetspensioner är felaktigt uppbyggd och fullständigt orättvis, skriver Johan G. Granlund.
Foto: Daniela Hasselgren
Foto:

Bild

Pensionsförsäkringssystemet ett av de bästa i hela världen

Den 17 februari infördes i denna tidning en insändare rubricerad ”Grovt fel om pension kontra lön”. Den anonyma insändaren refererade till tidigare insändares uppgifter att en löntagare med 20.832 euros årsinkomst har 2000 euro mer att röra sig med per år än en pensionär med samma bruttoinkomst. Detta menar skribenten är fel och blir inte bättre av att upprepas. Han fortsätter med att berätta att löntagaren betalar pensionsförsäkringsavgift och att de då får samma nettosumma i handen.

Ja, den anställde erlägger pensionsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremie som tillsammans utgör cirka åtta procent av inkomsten, men denna avgift är helt avdragbar i skatten. De flesta är nu överens om att beskattningen av arbetspensioner är felaktigt uppbyggd och fullständigt orättvis.

Vi nuvarande pensionärer har alla alltsedan år 1962, då lagen om APL infördes, byggt upp detta system. Det är vi som byggt upp dessa enorma kassor i Finland vars avkastning i dag till största delen ger oss pensioner och vilket pensionsförsäkringssystem är ett av de bästa i världen. Nuvarande arbetstagare är med och fyller på detta kapital vilket skall ge dem en pension de kan leva av.
Under årens lopp har ett antal förändringar införts vad gäller pensionsuträkningen. I början uträknades pensionsgrundande lön ifrån de fyra sista åren i varje arbetsförhållande, vilket år 1996 ändrades till de tio senaste åren för att i den senaste förändringen nu omfatta alla arbetsår. Tidigare kunde man nämligen tekniskt påverka pensionen med kraftiga förhöjningar de sista åren i varje arbetsförhållande.
En viktig faktor för oss pensionärer är pensionens indexförhöjning. Denna har under årens lopp urholkats emedan den inte är bunden till levnadskostnadsindex utan till ett löneindex. Redan år 1977 infördes det så kallade hälftenindexet där ena halvan var beroende av förändringar i inkomstnivån och den andra halvan av lönenivån.
År 1996 infördes systemet med det brutna indexet där 80 procent var anhängigt prisnivån samt 20 procent av inkomstnivån. År 2005 ändrades åter indexbestämmelserna då alla pensioner är knutna till ett pensionsindex enligt det brutna indexets princip.
Johan G. Granlund
Godby

Hittat fel i texten? Skriv till oss