Jag har med häpnad läst i tidningarna lantrådet Veronica Thörnroos utlåtande angående demilitariseringen av Åland. Antingen så har lantrådet ingen realistisk bild på hur försvaret av Åland, eller ett land fungerar, eller så var hennes utlåtande endast ett hastigt populistiskt misstag.
Vi har i Finland levt i decennier med tanken att vi kan lita på goda etablerade förhållanden med vårt östra grannland. Det står nu för alla klart efter två månaders tid att vi inte kan lita på östra grannen och vi måste söka nya kumpaner och förstärka vårt försvar i hela Finland.
Åland med sin strategiska position är lika viktig för Finland som Gotland är för Sverige, kanske även viktigare. Den som har militära övertaget av Åland kan styra trafiken genom Ålands hav. Det vill säga Ålands försvar är inte endast viktigt för Åland och Finland, utan Sverige har även stora intressen att Ålands försvar är väl förberett för eventuella övergrepp.
Det ligger en gammal visdom i att det är för sent att börja förbereda något den stunden man behöver hjälp. Vi på fasta Finland är oroliga över tanken att man inte vill, eller förstår att vara tillräckligt förberedda på Åland, utan vill hålla stenhårt på den gamla demilitariserade tanken som baserade sig på föråldrade hotbilder.
Försvarsdoktrinen har klart förändrats och vi måste tillsammans signalera världen, samt våra östra grannar att vi är förberedda för allt. Det är tid för vissa på Åland att vakna från sin törnrosasömn och se världen som den är. Demilitariseringen har haft sin tid och betydelse, men man får inte vara naiv gentemot klara hotbilder, vilka realiserades i Ukraina.
Nu måste även Åland vara med Finland i tiden.
Joakim Håkans
