Det är roligt att konstatera att återställandet av bio Savoys fasad har inletts. För en del kan det tyckas som om det som kommer att åtgärdas är en bagatell inte värd att öda pengar på. Vi tycker annorlunda.
När det gäller den arkitektur som hos oss kallas ”jugend” (men internationellt ofta kallas Art Nouveau) är vi lyckligt lottade på Åland med många fina byggnader av bland andra arkitekten Lars Sonck. Den lika kända stil som går under beteckningen ”funktionalism” fick världsrykte genom bland andra Alvar Aalto. Pionjär i Finland vid sidan av Aalto var Åboarkitekten Erik Bryggman. Det var han som ritade bio Savoy.
Funktionalismen är mycket sparsamt representerad på Åland. Det kan därför vara orsak att göra en jämförelse: Om landskapet, när Jan Karlsgårdens fönster ska bytas, skippar spröjsarna för lättvättade, stora rutor och billiga bågar, skulle många opponera sig. Men, eftersom vi är ovana med funkisarkitektur, fäster vi oss inte vid ett av dess stildrag, nämligen fönsterinramningen utan dekorativa detaljer och glasen i liv med fasaden utan fönstersmygar. En detalj förvisso, men lika viktig i funkisen som spröjsarna i traditionell åländsk byggnadskultur.
Ålänningar kom tillbaka från Amerika uppfyllda av det nya mediet, filmen. Det var på bio i Harlem på de stora teatrarna på 125:e gatan (i dag kallad Martin Luther King Jr. Boulevard) som Algot Johansson träffade sina åländska vänner. När Carl Rundberg kom hem (från Kanada) på 1930-talet hade ljudfilmen redan haft sitt genombrott. Då var det naturligt att satsa dollar i en modern biograf. Ett välbevarat Savoy ärar denne entreprenör och samtidigt Erik Bryggman.
Gunda Åbonde-Wickström
Jerker Örjans
